Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se

Maria Schultz

Neuroekonomi – pengar kan skapa kaos i hjärnan

Så påverkas ditt beslutsfattande av ekonomisk osäkerhet. Stigande arbetslöshet, svajig konjunktur, låg inkomst – och framförallt dina tidiga erfarenheter i livet – kan göra dina val mindre rationella.

Vår inställning till sparande och investeringar formas redan tidigt i livet. Upplevelser i barndomen sätter spår som vi senare tar med oss när vi fattar ekonomiska beslut som vuxna. Camelia Kuhnen är professor i finans vid universitetet i North Carolina, USA. Hon har även en examen från MIT i hjärnforskning och kombinerar de två grenarna i det snabbt framväxande fältet neuroekonomi som i dag får alltmer uppmärksamhet runtom i världen.

Camelias forskning visar att personer som vuxit upp under knappa förhållanden överlag är mer pessimistiskt inställda till finansiella investeringar och i högre grad än andra undviker aktiemarknaden. Eftersom hjärnan överlag reagerar starkare på negativ information än positiv, och dessa personer har en hel del negativa erfarenheter med sig i bagaget, kan det göra att man överskattar risker och underskattar avkastningen av att investera.

Vad betyder det för samhället?

För samhället innebär det här att ojämlikheter i fördelningen av ekonomiska resurser över tid tenderar att förstärkas. Personer från grupper där resurserna är knappa investerar inte i lika hög utsträckning som personer från grupper med mer pengar. Att vi reagerar olika beroende på uppväxt gör också att politiska beslut och utformningen av olika insatser tänkta att uppmuntra vissa ekonomiska beteenden kanske inte får de effekter politikerna eftersträvar.

Personer med låga inkomster är ofta väldigt försiktiga i sitt sparande och investeringar. Stimulansåtgärder som är tänkta att uppmuntra sparande har därför svårt att nå fram till gruppen och ge den effekt de var tänkta att ge. Istället kan insatser som ökar tryggheten i gruppen ofta ha större effekt än åtgärder som siktar direkt på sparande och investeringar.

Ekonomisk motståndskraft

Vår egen inre motståndskraft mot motgångar och negativa ekonomiska nyheter varierar. Personer som har en stor tilltro till sin egen förmåga att själva kunna påverka sin framtid har också lättare att hantera negativa nyheter. Var kommer då den här tron från? Vissa verkar vara födda med den och arbetar sig snabbt genom livet tuffa skeden medan andra fastnar och aldrig tar sig upp. Återigen är det barndomen och de erfarenheter vi bär med oss därifrån som är nyckeln.

Att uppmuntra barn och förklara vikten av ansträngningar och eget hårt arbete har en stor effekt. Forskning har också visat att det har extra stor effekt att fokusera på det här bland unga människor i ekonomiskt sämre rustade hushåll. Där finns alltså en stor potential att tidigt lära ut en slags ekonomisk motståndskraft som kommer att göra stor skillnad senare i livet, både för individen och samhället som helhet.