Är tillväxt enbart något positivt? Nej, inte enligt Mikael Malmaeus, miljöforskare och nationalekonom.
– För att klara våra klimatmål måste tillväxten antagligen sjunka, säger han.
Mikael Malmaeus klimatintresse började med fåglar. Specifikt lockades han till havsörn och pilgrimsfalk. Som tioåring insåg han att de här fåglarna var utrotningshotade på grund av miljögifter.
Miljöintresset har fortsatt och nu är han forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Tidigare i år kom han ut med skriften ”Tio tankar om tillväxt” där han fördjupar sig i ämnet.
– Tillväxt för mig är ökad BNP. Det är enklast att se det så. Fast jag är inte säker på att alla ekonomer håller med om det. Vi mäter alltid BNP och anser att det är tillväxt. Men ibland blandar man ihop tillväxt med välfärd exempelvis.
Enligt Mikael Malmaeus behöver vi formulera tydligare mål för ekonomin än att bara säga att den ska växa.
– Jag tycker att vi borde formulera mål som handlar om ekologisk hållbarhet, att vi måste hålla oss inom planetens gränser och sätta upp samhällsmål. Det är en ideologisk fråga vad samhället ska ha för mål, men det kan handla om levnadsstandard, sysselsättning, välfärd, tillgång till skola, utbildning och hälsa. Det anser jag att vi redan gör, men målen kan vara mer eller mindre formulerade.
Med ett större fokus att nå miljömålen är det mindre troligt att BNP ökar.
– Snarare minskar, om vi tar miljöfrågorna på allvar. Vi kan inte ha samma konsumtionsnivåer som vi har idag. Vi måste konsumera mindre materiellt, men kan fortfarande konsumera vård, skola och omsorg. Saker som är billiga att producera bidrar inte heller till en ökning av BNP.
I det tidigare forskningsprojektet “Bortom BNP-tillväxt” som Mikael deltog i utgick forskarna från fyra tänkbara framtidsscenarier som fokuserade på delningsekonomi, cirkulär ekonomi, automatisering och lokal självförsörjning.
Hur ser ditt drömscenario ut?
– Jag har medvetet undvikit att svara på att ett sätt skulle vara bättre än andra. Det viktiga är att visa på olika vägar framåt och att hålla sig inom planetens gränser, vilket kan göras på olika sätt.
Just nu forskar Mikael Malmaeus bland annat på konsumtion och grön konsumtion. Vad vi skulle kunna ändra på lättast, framför allt som individer.
– En del konsumtion är väldigt nödvändig, en del är vi mer villiga att byta ut.
Hur ska gemene man veta hur mycket konsumtion som är ”lagom” för att leva hållbart och för att hålla sig inom ramen av vad planeten pallar?
– Det är väldigt svårt att veta det som privatperson. Koldioxidavtryck går att kolla själv på nätet på olika sajter som till exempel Klimatkalkylatorn, men övrig miljöpåverkan är svårare. Det bästa man kan göra är att konsumera sparsamt rent allmänt och sedan kan man läsa på om vilka varor och tjänster som har extra stort miljöavtryck och undvika dessa, som flygresor, palmolja och så vidare.
Hur hoppfull är du inför framtiden?
– Jag är inte så väldigt optimistisk. Jag kanske inte heller är så pessimistisk som jag borde vara. Vi har inte riktigt tagit till oss hur allvarligt det är – klimatfrågan lossnar alldeles för sent för många och vi har inte insett att det ser väldigt mörkt ut. Vi måste knuffa politikerna framför oss, för de kommer inte släpa oss med sig, säger Mikael och fortsätter:
– Vi människor bär både på egoism och solidaritet inom oss. Vi behöver inse att vi är väldigt beroende av varandra och se helheten. Var och en kan inte lösa klimatkrisen på sitt sätt, vi måste samarbeta och vara villiga att göra det. Annars överlever vi inte, inte ens som samhälle.