Sifo har på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna gjort en undersökning i hur de svenska hushållen står inför en lågkonjunktur. Många är faktiskt väl förberedda, men 22 procent av svenskarna uppger att de skulle klara sig högst tre månader eller mindre om de skulle bli arbetslösa. En lågkonjunktur kan alltså komma att slå hårt.
Corona ställer svenskarnas uthållighet på prov och för många kan det komma att innebära katastrofala konsekvenser.
Då spelar det ingen roll att regeringen går in med krispaket på 300 miljarder eller står för sjuklönekostnader i två månader. För många innebär det här att man helt enkelt blir arbetslös och en oviss tid tar sin start.
Problemet flera småföretag står inför är att behålla likviditeten och kunna betala ut löner och ta kostnader framöver. Därför är företagare och hushåll oroliga över vad som ska hända med konjunkturen och den egna ekonomin.
I Stockholm city gapar affärerna tomma, det är utförsäljningar och restaurangerna har knappt några kunder.
Corona gör att folk inte går ut. Och ju längre pandemin pågår desto svårare för företagen att överleva. Vilket i sin tur kan leda till massarbetslöshet.
– Vi kan få en arbetslöshet på 20 till 40 procent, säger Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden till SVT.
Magdalena Andersson däremot tonar ner Hessius utfall.
– Abetslösheten förväntas stiga till 9 procent under 2020 och coronaviruset slår hårt mot ekonomin. Men återhämtningen kommer bli stark och snabb, sa hon på pressträffen den 31 mars.
– Många hushåll står väl rustade för sämre tider, men det gäller inte alla. För de som exempelvis inte har någon sparbuffert kan det bli tufft. Men det finns saker man kan göra, både i det mer akuta läget och på längre sikt, för att få sin ekonomi så trygg som det går, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom.
Enligt Swedbanks pressmeddelande så är 80 procent säkra på att de kan spara 10 procent av lönen och 70 procent har en sparbuffert på minst två månadslöner. Lägg därtill att 30 procent är utan a-kassa och 10 procent saknar sparbuffert.
Men de som är slående med undersökningen är att hela 22 procent inte skulle klara att betala sina nödvändigaste utgifter mer än tre månader eller mindre om de skulle bli arbetslösa och 25 procent uppger att de inte vet om de kan bo kvar i sin befintliga bostad om de blir arbetslösa eller sjuka.
Men det är inte bara tråkiga besked. Nästan 80 procent av hushållen kan spara minst tio procent av lönen. 70 procent har en sparbuffert på minst två månadslöner och nästan hälften av hushållen har mer än tre månadslöner i sparbuffert.
– De allra flesta har fått det väsentligt bättre de senaste tio till femton åren men det gäller inte alla. Många lever fortfarande från hand till mun. Marginalerna i hushållsekonomin är små och en eventuell arbetslöshet skulle påverka dem hårt, säger Arturo Arques.
Så får du en sund och hållbar ekonomi – tips och råd från Swedbank och sparbankerna
- Gör en hushållsbudget och beräkna kostnader för boende, mat, hygienartiklar, läkemedel, kläder, nöjen och sparande. Beräkna vad som är nödvändiga levnadskostnader.
- Behöver du dra åt svångremmen?
- Gör matlåda
- Inför ett allmänt köpstopp – handla bara det som är absolut nödvändigt
- Pausa eller avsluta abonnemang du kan vara utan
- Sälj av prylar du inte använder eller behöver
- Se över lån, hyreskontrakt, leasingavtal etc.
- Om du har möjlighet – jobba extra under en period för att få ihop en buffert.
- Är du löntagare – var med i a-kassan.
- Har du en månadslön på över 25 000 kronor i månaden, teckna en inkomstförsäkring.
- Lägg upp ett regelbundet sparande. Allt sparande är bättre än inget sparande. Försök att spara 10 procent av lönen efter skatt – men även mindre summor gör skillnad.
- Prioritera en sparbuffert på minst två månadslöner efter skatt eller en sparbuffert som motsvarar dina nödvändiga levnadskostnader för tre månader.