Vi människor pumpar dagligen in enorma mängder koldioxid i atmosfären. En del forskare hävdar att om vi minskar utsläppen drastiskt och snabbt så ska vi kunna stoppa de klimatförändringar som redan tagit fart. Men nya vetenskapliga bedömningar menar att så inte är fallet. För att nå 1,5-gradersmålet kommer det inte att räcka med att minska utsläppen av växthusgaser utan man måste även ta hand om alla föroreningar som redan finns i atmosfären. Det menar bland annat FN:s klimatpanel IPCC.
Enligt IPCC är utvinningen av koldioxid i atmosfären en nödvändighet om vi ska nå målen att begränsa temperaturhöjningen.
Det finns redan nu tekniker och metoder som går att använda för att suga upp den koldioxid som släpps ut i luften. Nedan följer några exempel.
1 Kolsänkor i våtmarker
Ny forskning visar att Tropisk mangrove är särskilt bra på att lagra kol och därför en viktig kolreservoar. Det vill säga att det är motsatsen till en kolkälla.
Kolsänkor finns i världshaven och i växande vegetation och de urlakar kol från atmosfären. Lagringen av kolen sker inte främst i växterna utan till den största delen i den havsdränkta jorden som de växer i. Och så länge ingen skövlar mangroven behålls kolen i jorden. Idag har mer än en tredjedel av all mangrove exploaterats – främst för att anlägga jättedammar, det gör att kolinnehållet i slammet frigörs till atmosfären.
Mangrove är extremt viktiga kolsänkor – viktigare än torra skogar på land. De står för cirka 10-15 procent av kolinlagringen i kustekosystemen.
Enligt en ny rapport från US National Sciences of Engineering anser man att det finns stor potential att öka mängden kol som lagras i växter och djur dessa våtmarker. Studien pekar på att man bör skapa nya våtmarker, återställa och skydda områdena från exploatering. Forskarna menar att man kan fördubbla kolinlagringen och fånga in koldioxiden ur atmosfären genom den här typen av åtgärder. Det är dessutom ett billigt alternativ – 20 dollar per ton räknar man med att kostnaden blir. Det största problemet är att det inte finns tillräckligt med kustområden. Ett annat hot är den stigande havsnivån som förstör dessa våtmarker.
2 Plantera träd
Att återplantera skog eller återställa förlorade skogsområden är ett annat sätt att fånga in koldioxid och något som många forskare också menar är ett effektivt sätt att lagra kol. Flera länder har redan inlett plantering av skog. Det har visat sig vara effektivt på mark som är i dåligt skick.
Men det är inte problemfritt. Egentligen är det tid man köper. Kolet lagras i träden i kanske 50-100 år, men vad garanterar att träden inte brinner ner, att någon hugger ner det eller att marken används innan kolinlagringsprocessen är klar? Dessutom, om man skalar upp det till en sådan nivå som krävs börjar man konkurrera om mark för matproduktion.
Dessutom behövs mer forskning för att veta vad för typ av träd och växter man ska plantera. Det bästa vore att hitta sådana växter som lagrar kolen i marken.
3 Hantera den skog vi har
En av de viktigaste klimatåtgärderna är att hantera den skog vi redan har och stoppa den avskogning som sker i realtid. Till exempel mark som används till palmoljeplantage och betesmark skulle kunna återskogas med bra effekter.
Dessutom är det inte bra att hugga ned träd och bränna dem som biomassa, det utlöser mer koldioxid i luften än kolförbränning, enligt en rapport som kom redan 2015.
När träd huggs ned kan de inte fortsätta att ta upp kol och det innebär att det blir en större koncentration av koldioxid i luften än om träden lämnats kvar at växa.
Plantering av nya träd är inte heller detsamma som gammal skog. Istället så är expansionen av nyplantering dåligt eftersom att det tränger ut äldre naturskog med fungerande ekosystem. Den nya skogen saknar den biologiska mångfald som finns i gamla skogar och nyplanteringar lagrar bara 20 procent av den kol som en äldre skog lagrar, enligt samma rapport.
4 Jordbruksmetoder
US National Sciences of Engineerings rapport hävdar också att med några enkla förändringar kan jordbrukare minska koldioxidutsläppen i luften. Genom att odla grödor med reducerad jordbearbetning (plöjningsfri odling). Enligt forskarna ökar kolinlagringen, men om det tvistar de lärde.
I en studie från SLU i Stockholm menar man att potentialen inte är så stor som enskilda studier antyder. Men enligt den nya rapporten så ska man kunna tillsätta ”biochar” träkolsmaterial i marken som ska hjälpa till att lagra kolen.
Att förändra metoderna för jordbrukshantering ger enorma fördelar, men det krävs att man implementerar detta över ett mycket stort område och det är ännu så länge en kostsam metod.
5 Biomassaenergi med koldioxidlagring och lagring med BECCS
Tanken med metoden är att odla grödor med mycket energi som suger upp kolen. När grödorna brinner skapar man energi – till exempel elektricitet, medan den koldioxid som sipprar ut fångas och begravs permanent under jorden.
Metoden är inte helt okontroversiell eftersom att det krävs stora mängder mark. Enligt vissa studier 40 procent av den globala jordbruksmarken.
Men nu menar forskare att BECCS skulle kunna göra en skillnad, till en rimlig kostnad. Enligt ett flertal rapporter finns det dessutom stor potential för tekniken i Sverige. Vi har nämligen ett stort antal pappersmassabruk och det är idealiskt för den här typen av metod. Skulle vi utnyttja metoden fullt ut skulle Sverige årligen kunna producera 27,5 miljoner ton minusutsläpp, det kan man jämföra med transportsektorn som släpper ut cirka 21 miljoner ton i dagsläget.
IPCC:s rapport rörande den här teknologin förutspår man att 99 procent av koldioxiden som lagrats enligt den här modellen med stor sannolikhet kommer att stanna kvar i mer än 1000 år, troligtvis miljontals år. Jämför man det med att skapa kolsänkor som i det första exemplet uppvisar BECCS en betydligt mer bestående lagringskapacitet.