Först och främst är det viktigt att betona att det finns de pensionärer som verkligen har det ekonomiskt tufft idag. Men det finns också de som har det riktigt bra. Och det är just det Alecta lyfter fram i sin omdebatterade studie där de analyserat inkomsten för 3 miljoner svenskar mellan 55-85 år gamla.
Det Alecta sett när de fördjupat sig i SCB-siffrorna är att pensionärernas inkomst stigit för varje årskull och inkomsterna ligger i snitt på 75 procent av den inkomst de hade åren innan de gick i pension.
– Studien visar tydligt att pensionärernas inkomster är klart bättre än vad som tidigare varit känt, och tvärt emot vad många tror har deras inkomster dessutom ökat med tiden. Några av anledningarna till det är att fler numera orkar jobba fram till pensionen, att allt fler väljer att fortsätta jobba även efter 65 och att tjänstepensionerna har levererat starkt. Det svenska pensionssystemet är långt ifrån perfekt, men den dystra bild många har av ett system som håller på att falla samman stämmer helt enkelt inte, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Men någon som inte håller med Staffan Ström på Alecta är Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsfacket Forena. Han menar att det är oseriöst av Alecta att beskriva pensionärernas situation som att de har det bättre idag, att pensionssystemet är stabilt och att om vi kräver en höjd pensionsavgift är det våra barn som får stå för notan.
Han hänvisar även till siffror från SOM-institutet vid Göteborgs universitet som visar att endast 25 procent av svenskarna är nöjda med hur det allmänna pensionssystemet fungerar. Han menar vidare att missnöjet är bredare än så och att det finns en oro att systemet inte ska kunna ge en god levnadsstandard.
Men räcker det att hänvisa till SOM-institutets siffor att 25 procent är missnöjda? När man tittar på statistiken i årskullarna så talar de sitt tydliga språk menar Staffan Ström.
Alecta har följt årskullarna 1941, 1943, 1946 och 1950 från 62 års ålder för att jämföra deras inkomster som pensionärer med den inkomst de hade åren innan pensioneringen. Och den observerade nivån; 75 procent av den tidigare inkomsten ligger högt över de knappt 60 procent som ofta nämns i pensionsdebatten. En annan sak man noterade är att inkomstutvecklingen inte är sämre för de årskullar som huvudsakligen får sin pension från det nya pensionssystemet än för de som huvudsakligen får sin pension från det gamla ATP-systemet.
– Det är fascinerande att se att inkomstutvecklingen från 62 års ålder är så jämn mellan de årskullar vi studerat. Vid 67 års ålder kommer en allt större andel av inkomsterna från arbete, som en naturlig följd av att vi blir allt friskare och lever längre. Vi ser även att tjänstepensionerna står för en allt större andel av de totala inkomsterna, säger Alectas chefsanalytiker Fredrik Palm.
Men enligt Håkan Svärdman är Alectas granskning förenklad. De siffror han tagit fram visar att sedan de första årskullarna, som omfattas av det reformerade pensionssystemet, gick i pension har den allmänna pensionen minskat från 61 till 45 procent av slutlönen. Något som motsvarar drygt 4 500 kronor mindre i pension per månad före skatt för en genomsnittslöntagare.
Forena och Håkan Svärdman menar även att det enda sättet att nå en allmän pension på minst 60 procent av slutlönen är att höja pensionsavgiften, samt pensionsåldern. En analys fler delar. Till exempel Kommunals rapport ”Pension för mödan”, TCO:s pensionsprogram samt den senaste rapporten Knegarpension från Byggnads och tankesmedjan Katalys.
Debatten är svår, dels på det emotionella planet. Dels eftersom att det finns de som lever på existensminimum, dels för att det oftast lyfts fram i denoffentliga debatten på löpsedlar och andra forum. Det ges helt enkelt en dyster och generell bild av att det finns väldigt många ”fattigpensionärer”.
Även Pensionsnyheternas Mikael Nyman har uttalat sig i frågan och trots att han hyllade förslaget om knegarpension, ställde han sig ändå frågande till hur man skulle kunna trolla fram de 70 miljarder kronor det skulle kosta varje år.
Frågan väcker alltså känslor.
– Men tittar man närmare på människors verkliga inkomster är det faktiskt vanligare med fattigdom bland svenskar i åldrarna 20–50 år än bland pensionärer upp till 80 års ålder. Vi måste komma bort från den helt felaktiga bilden att alla blir fattiga av att gå i pension, var fjärde svensk får det faktiskt bättre ställt som pensionär, säger Staffan Ström.
Dessutom bygger oftast bilden av allmänna pensionen på fiktiva siffror och osäkra prognoser, i stället för att handla om de äldres faktiska inkomster, menar Staffan Ström.
– De eländesbilder som tyvärr gång på gång målas upp i debatten skapar misstro mot det svenska pensionssystemet och spär på den olust som många känner inför att sätta sig in i sin pension. De allra flesta har faktiskt en riktig hygglig inkomst på äldre dar. Visst kan pensionssystemet behöva förstärkas och moderniseras på sina håll, men vår studie visar att vi har ett pensionssystem som är betydligt bättre än sitt rykte, säger Fredrik Palm.