”Så här blir du miljonär i hängmattan” heter Per H Börjessons, vd för Spiltan, senaste bok. Den nya boken kan ses som en kort och konkret sammanfattning av privatekonomiska råd som Per gett under åren.
Hans enklaste råd till dig i hängmattan är, GÖR INGENTING! Och även om vi redan klivit ur hängmattan efter sommaren så tycker jag att vi tar med oss Pers devis att alla kan bli miljonärer in i hösten.
I boken tar han fasta på det långsiktiga sparandet och går bland annat igenom premiepensionen i ett kapitel. Alla som jobbar och betalar skatt i Sverige sparar ju årligen 2,5 procent av lönen i premiepension och har själva möjlighet att välja hur pengarna ska placeras.
När det gäller den framtida pensionen är tre parametrar viktiga; långsiktighet, ränta-på-ränta-effekt och låga avgifter. I boken visas exempel på hur du kan få ihop olika många miljoner i pension med en normal lön, beroende på vilka val som görs.
En person som från 25 års ålder har en månadslön på 25 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt kan få ihop drygt sex miljoner till 65 årsdagen.
Så här går det till,
Från den allmänna pensionen, som är den del staten sätter av till oss om vi jobbar och betalar skatt i Sverige, så blir det följande av 40 års sparande,
Inkomstmiljonen: 2 500 000 kr
Premiepensionsmiljonen, i detta exempel placeras 50 procent i aktier och 50 procent i obligationer som totalt ger 4 procent i årlig avkastning: 750 000 kr
Tjänstepensionen där din arbetsgivare sätter av 4,5 procent av lönen. Hela beloppet i detta exempel placeras i en traditionell försäkring som ger 3 procent i årlig avkastning.
Tjänstemiljonen: 1 050 000 kr
Om du själv sätter av 10 procent av lönen efter skatt, i detta fall 1 750 kronor per månad, som till hälften placeras i en dold indexfond som ger 6 procent och hälften i en räntefond som ger 2 procent i årlig avkastning, vilket sammantaget ger en 4-procentig årlig avkastning.
Spara 10 procent-miljonen: 2 075 000 kr
Summa: 6 375 000 kronor
Med ett uttag på 4 procent per år får hen 255 000 kronor om året att leva på. Börjesson sätter detta exempel i relation till andra för att visa vad som verkligen kan göra skillnad på kapitalet under långa sparperioder.
För en tid sedan skrev vi om hur en person som börjar spara senare i livet får jobba oerhört mycket hårdare för att nå fram till samma summa som den som börjar spara tidigt i livet.
Som Börjesson skriver i boken är det ibland bäst att inte göra någonting alls, om du från början gjort ”rätt” val. Så länge du inte betalar för höga avgifter, så är det viktigast att framför allt börja med ett sparande, sedan tänka långsiktigt och låta pengarna växa med hjälp av ränta-på-ränta-effekten.
Louise Svensson