Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet
Maria Schultz

Är pension ett hot mot den mentala hälsan?

Att gå i pension beskrivs ofta som något ångestframkallande. Att man plötsligt klipper banden till rutiner, sociala kontakter och något som till stor del varit ens identitet. Men i en avhandling kopplad till projketet HEART på Göteborgs universitet har man undersökt pensioneringsprocessen och kommit fram till de flesta som går i pension faktiskt gör det under odramatiska former.

Forskaren Isabelle Hansson ville förstå varför vissa hanterar övergången till pensionen bra medans andra upplever den som svår. Hon undersökte därför hur åren före respektive efter pensioneringen var genom att undersöka hur livstillfredsställelsen såg ut i respektive grupp.

Det visade sig att majoriteten av de som var med i studien klarade övergången till pensionen bra och ansåg att deras liv var bättre än åren före pensionen. De var helt enkelt ganska nöjda med sin tillvaro efter att de lämnat sitt arbete.

– De flesta är bra på att anpassa sig till de förändringar i livet som pensioneringen medför. Många upplever en känsla av befrielse och ser den här tiden som en möjlighet att fokusera på sig själva och sina egna intressen, säger Isabelle Hansson, doktor, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Men man får inte glömma att det finns stora individuella varitioner i hur man upplever pensioneringen. Av de tillfrågade svarade cirka 10 procent att de kände sig mindre nöjda med livet efter pensioneringen. Isabelle Hansson identifierade därför två riskgrupper.

Isabelle Hansson menar att personligheten spelar roll och personer som hade hög känslomässig stabilitet hade större svårigheter att anpassa sig och upplevde pensionen mer negativt.

– De här personerna rapporterade även lägre självkänsla, mindre autonomi, sämre sociala relationer samt sämre fysisk och kognitiv hälsa efter pensioneringen, säger Isabelle Hansson.

En annan viktig komponent är ekonomin. De som saknar ekonomisk trygghet är särskilt är mer utsatta. Men om man gör en gradvis övergång och fortsätter att jobba även efter pensionen kan man motverka de negativa effekterna hos den här gruppen.

Hansson betonar att man måste ha i åtanke att förutsättningarna inte är lika för alla. Fortsatt arbete bestäms både hälsotillstånd, familjesituation såväl som omgivningens attityder, samt vilka regler som finns på arbetsplatsen.

HEARTS-studien består av ett nationellt representativt urval av 5 913 personer födda mellan 1949 och 1955 som vid studiens start var 60–66 år.