Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se

Håkan Jönsson, matetnolog på Lunds universitet, menar att man idag borde lyssna mer på lantbrukare istället för att avfärda dem som särintresse.Foto: Mikhail Nilov/Pexels, Privat

Maria Schultz

Avfall kommer att bli vardagsmat

Odlingsytorna krymper och människorna på jorden blir allt fler, lägg därtill klimatförändringarna. Det leder till att vi måste komma på nya sätt att få mat. Och ett av dem är att återvinna även maten. Eller för att ge det rättvisa – äta allt, det vill säga även det vi kastar bort.

Matetnologen Håkan Jönsson är en av dem som tittat närmare på det här. Och han tar broccolin som ett exempel.

– Trots att hela plantan går att äta använder vi bara toppen. Resten plöjs ner i åkermarken igen, säger Håkan Jönsson, docent i etnologi och lektor i livsmedelsteknologi vid Lunds universitet.

Just nu befinner vi oss i en brytningstid när det kommer till våra måltidsvanor. Att äta mat i en viss ordning har alltid hängt ihop med hur man arbetar.

– I det gamla bondesamhället fanns en måltidsordning som såg annorlunda ut än den i industrisamhället.

Till exempel så är frukost, lunch och middag är uppbyggd efter åtta timmars arbetsdag. Dessutom är den avsedd för att jobbet finns nära, men inte att man jobbar hemifrån som många gör idag vilket leder till längre arbetsdagar och mer småätande.

Därför är det ett måste att tillvarata alla jordens resurser effektivare. Och det handlar inte bara om att äta hela broccolin – det är ett synnerligen enkelt grepp. Utan det handlar om innovativa, avancerade lösningar och tech för att lyckas med den här typen av återvinning.

Och på Lunds universitet pågår i detta nu flera projekt. några försöker vaska fram kolhydrater ur havrekli, aminosyror från rester från rapsoljetillverkningen och proteiner från svamp med mera.

Håkan Jönsson menar att man idag borde lyssna mer på lantbrukare istället för att avfärda dem som särintresse. Det är här idén om cirkulära system kommer in, det vill säga en återgång till det gamla jordbrukssamhället. Då var det vanligt med begränsade resurser och man var tvungen att hitta lösningar till en hållbar fördelning mellan växter, djur och foder.

– Problemen uppstod när det gamla platsbundna bysamhället övergick till en nationell och internationell jordbruksmarknad. De gamla principerna om cirkularitet ersattes inte av några nya.

Håkan Jönsson önskar att de som utformar regelverken idag skulle lyssna mer på lantbrukare.

– Som det är idag får jordbrukare anpassa sig väldigt mycket, inte utifrån sin egen kunskap om vad jorden kan bära, utan snarare vilka typer av bidrag som det finns att hämta i olika regelverk. Lantbrukare borde ges mer utrymme att experimentera, istället avfärdas de som ett särintresse.