I dag släppte regeringen stadsbudgeten för 2018. Bland förslagen fanns ett som redan skapat rubriker. Regeringen vill höja skatten på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring.
Dessa har varit mycket bra former för alla att spara pengar i. Båda är schablonbeskattade, vilket innebär att du betalar en viss procentsats i skatt per år baserat på hur mycket pengar du har på kontot. För en kapitalförsäkring betalar du även en riskpremie.
Jämför detta med att betala 30 procent i kapitalvinstskatt vid varje försäljning och utdelning som du gör på en vanlig depå eller ett aktie- och fondkonto.
Du slipper också att deklarera vinster och förluster när du sparar i ISK eller kapitalförsäkring, vilket alltså gjort dessa till smidiga och enkla sparformer.
Skatten på ISK eller kapitalförsäkring betalas varje år. I år (2017) är skatten 0,375 procent och det är denna skatt regeringen vill höja med 0,25 procentenheter vid årsskiftet, 2017/2018.
Höjd ISK-skatt slår hårt, löd rubriken i Dagens Industri för en vecka sedan. Enligt DI urholkas det långsiktiga sparande med månadslöner med den höjda skatten.
SEB har på uppdrag av DI räknat på hur den till synes blygsamma skattehöjningen på ISK och kapitalförsäkring slår över tid.
På ett ISK-konto med en halv miljon kronor från start som sparas i 40 år skulle höjningen kosta spararen 66 500 kronor. Då antas statslåneräntan vara 3 procent och avkastningen 5,5 procent om året.
Skulle man även addera skattehöjningen som genomfördes 2016, då statslåneräntan ökade med 0,75 procent, kostar det spararen hela 275 000 kronor i avgift under 40 år.
Om man i stället för en stor klumpsumma från start räknar med ett månadssparande på 1 000 kronor under 40 år innebär den senaste skattehöjningen en avgift på 23 700 kronor. Med samma försättningar urholkas sparkapitalet med 98 000 kronor om de två senaste skattehöjningarna (2016 och 2018) räknas in.
Enligt en SIFO-undersökning som Avanza Bank tog fram tidigare i år är ISK en relativt jämställd sparform som lockat en bred spararskara.
– Det är inte bara gubbar på Östermalm som har ISK, även unga människor ute i landet använder sparformen, säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank, till Svenska Dagbladet.
Claes lyfter även i en debattartikel i Aftonbladet fram mängden kvinnor som sparar i ISK,
– ISK-spararen är inte man. Hen är 43 procent kvinna. Det gör ISK till en ovanligt kvinnlig sparform. Att 4 av 10 som sparar i ISK är kvinnor är betydligt mer än många andra sparformer, när vi vet att 80 procent av sparkapitalet finns hos män.
ISK som sparform har alltså lockat många unga och kvinnliga sparare. Vi har tidigare puffat för att ISK är en bra sparform för ditt privata sparande och även för en tid sedan skrivit om sparformen i inlägget, lär dig krypa lär dig gå, lär dig öppna ISK.
Det behövs en attraktiv sparform som ger ”bang for the buck” och som uppmuntrar till långsiktigt sparande. I och med att belöningen ligger så långt fram i tiden är det tillräckligt svårt att motivera sig till att spara. En enkel och billig sparform bör man hantera varsamt och vara mycket rädd om. För spararens skull!
Louise Svensson