När vi reser, bygger eller köper elektronikprylar är många av oss envetna forskare som kartlägger hotell, material, prestanda och konkurrerande priser. Vi kan surfa i veckor inför detta relativt lilla beslut. När vi däremot sätter igång en mångårig relation med vår bank för att bo verkar intresset ha svalnat – trots att affären kommer märkas mycket mer i plånboken. Åtminstone för de dryga 40 procent av svenskarna som inte prutar på sina bolån.
Storbankerna, där de flesta har sina bolån, har ofta möjlighet att ”göra lite på priset”. Det visar de dryga 50 procenten som lyckats få ned räntan (runt tio procent har försökt utan framgång). Storbankerna publicerar numera också månatligen den så kallade snitträntan som är den ränta som genomsnittet av bankens kunder faktiskt betalar, det vill säga listpriset minus förhandlade rabatter.
Visst, räntan är låg för tillfället och ett lån på 2 000 000 kronor till en ränta på 1,75 procent kostar 2 041 kronor per månad efter skatteavdrag. Samma lån som prutats ner 50 punkter till 1,25 kostar 1 458 kronor. Ingen skillnad som hushållet står och faller med men när räntan blir 3–4 gånger högre gör det skillnad.
Så när bör man pruta och hur gör man? Här är några tips.
- Diskutera saken med en vän. Då har du satt igång frågeställningen och medvetenheten hos dig själv. Då kan du också upptäcka att ni har likvärdiga engagemang i banken, det vill säga ni har kanske båda bolån, lönekonto och annat sparande i denna bank men ni ligger ändå olika i räntenivån för bolånet. Då bör du fråga dig varför och även ställa frågan till din bank. Svd:s räntekarta är också ett sätt att se vad andra verkliga kunder faktiskt betalar. Barn brukar sällan få gehör för argumentationen ”alla andra får ju” men här är det inte så dumt.
- Var medveten om att banken har gungor och karuseller. Om bolånet är karusellen och banken är villig att pruta på denna kan banken kompensera bortfallet genom gungorna. Dessa är svårare för dig att överblicka och att få ner i pris. Försäkringar till exempel, har ofta fasta premier och banken kan vilja styra över dig till egna fonder inom privat pensionssparande och PPM-systemet med högre avgifter som följd. Med andra ord: tjänar din ekonomi som helhet på att kanske rentav lämna en bank för att gå till en annan?
- Var klar över hur länge en eventuell ränterabatt gäller så den inte försvinner efter ett halvår. Kolla också vad som gäller om du vill eller behöver återbetala ett bundet bolån i förtid. Då har banken rätt till kompensation genom den så kallade ränteskillnadsersättningen. Konsumenternas har en bra snurra för detta.
- Skaffa en extra bank. Du behöver inte ha samma bank för bolån som för sparande. Nischbanker (med statlig insättningsgaranti!) kan passa bättre för buffertsparande eftersom de ofta ger högre sparränta än storbanken medan andra banker erbjuder ett större utbud och lägre avgifter för dig som vill handla med aktier och fonder.
Det vore uppfriskande om 100 procent av bolånekunderna åtminstone har försökt pruta. Då kan det för vissa till och med vara värt att byta bank medan andra stannar kvar hos sin gamla – men utifrån en medveten bedömning av helheten. Om det inte känns värt det nu blir vi kanske mer villiga när räntan går upp. Kom hur som helst ihåg att bolåneprutning inte är mer komplicerat än att granska flygstolar, fönsterkarmar och antal hdmi-ingångar på en led-tv. Det finns bara en part som tjänar på att få oss att tro det. Det är inte du.
Christina Söderberg, Sparekonom Compricer
christina.soderberg@compricer.se