Slit- och slängsamhället, mer känt som den linjära ekonomin, är något både människor och företag bör skrota. Varför?
Jo för att just nu pågår en övergång till den cirkulära ekonomin. Det handlar om att vi återanvänder och återskapar produkter och tjänster. Det här gynnar i sin tur planeten.
Den linjära ekonomin, som de flesta företag har, skapar prylar som används en begränsad tid och som sedan slängs. Hela grundtanken är att sälja mer.
Inom den cirkulära ekonomin ligger däremot fokus på lång livstid och att produkterna eller tjänsterna ska bibehållas och förbättras alternativt återvinnas eller återanvändas. Inte som idag när det kommer ett konstant flöde av nya bilmodeller eller nya mobiltelefoner drivet av konsumtionsbehovet. Nackdelen med den linjära ekonomin är också att det blir väldigt mycket avfall.
Istället vill man i den cirkulära ekonomin förändra affärsmodellerna och skapa produkter som är reparerbara och återtillverkningsbara. Formerna för cirkulär ekonomi är därmed många och det finns flera exempel på företag som redan inlett den här filosofin.
Bland konsumentprodukter finns exempelvis jeansmärket Nudie som lagar kläder i butik respektive Houdini och H&M som har återvinningsboxar för uttjänta kläder. Houdini har även en second hand och uthyrningsdel för sina kläder för att bidra till mer hållbar konsumtion.
Det kan även uttrycka sig i att omvandla en produkt till en tjänst. Så som att gå från att sälja en glödlampa till att leverera belysning. I Storbritannien har företaget NUS inlett ett samarbete med Philips där de hyr alla glödlampor. De har ett 15-årigt avtal där Philips står för allt underhåll och byte av gamla glödlampor.
Men vad innebär cirkulär ekonomi för samhället? Nytillverkning innebär ju ekonomisk tillväxt i samhället och ett samhälle behöver väl ekonomisk tillväxt?
BNP har säkert alla hört talas om. Det är ett mått på den ekonomiska aktiviteten i ett land under ett år, det vill säga värdet av vår totala konsumtion, bruttoinvesteringar, export och import. En ökad BNP är bra för statsbudgeten, en minskad BNP är förknippad med risk för minskad möjlighet att finansiera välfärd, ökade samhällsklyftor och arbetslöshet.
Dock är det så att BNP som mått börjar kritiseras av allt fler då ekonomisk tillväxt inte nödvändigtvis behöver vara enda måttet på framgång. Ser vi på Sverige är vår BNP per capita svag, men det beror på flera faktorer som att befolkningen ökat genom invandring och att arbetslösheten är högre bland invandrare än infödda svenskar. Något som inte är konstigt, det tar tid att ställa om när man kommer till ett nytt land och anpassa sig till en ny arbetsmarknad och komma in i skolsystemet. Dessutom konsumerar medelklassen, framför allt i storstäderna, som om det inte vore någon morgondag – så välståndet i sig är det inget fel på.
Men det är just det, ska BNP vara ett mått som mäter välstånd och hur rimmar det med en hållbar värld där naturtillgångarna faktisk är ändliga?
Ett land som dragit det till sin spets är Nya Zeeland som beslutat att ta in ett alternativt mått på tillväxt. Nya Zeeland har 3 procents tillväxt och 3,9 procents arbetslöshet, men samtidigt har man en otroligt hög andel hemlösa samt den högsta självmordsstatistiken bland unga i OECD-länderna.
– Vi hoppas på att adressera det sociala välbefinnandet i vårt land, inte bara det ekonomiska, sa Jacinda Ardern, Nya Zeelands premiärminister, på Världsekonomiskt forums toppmöte i Davos i januari.
För att kunna ta i tu med problemen har man skapat ett mätverktyg, the living standards framework, som politikerna måste förhålla sig till i sitt beslutsfattande. Det innefattar fyra olika indikatorer: socialt kapital, mänskligt kapital, naturligt kapital och finansiellt kapital. Genom att ta hänsyn till alla fyra kan man mäta nationens välmående som helhet.
Så hur kommer cirkulär ekonomi in i bilden?
Enligt svenska forskare behöver inte ekonomisk tillväxt vara avgörande för hållbar utveckling. I rapporten ”Framtider bortom BNP-tillväxt” har de ställt sig frågan om hur ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt – skulle kunna se ut och fungera. De skissar på fyra olika scenarios som samhället skulle kunna ta för att nå de uppsatta hållbarhetsmålen; Kollaborativ ekonomi, Lokal självförsörjning, Automatisering för livskvalitet samt Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten.
I forskarnas scenario om ett samhälle byggt på cirkulär ekonomi existerar inte avfall längre, utan istället är alla medvetna om ekosystemets gränser och det har lett till en lagstiftning som främjar cirkulär ekonomi. Det systemet bygger helt på återanvändning och återvinning. Social status och materiell konsumtion är inte längre sammankopplade, ekonomisk tillväxt är inte ett mål och BNP-måttet är ersatt av andra mått som bygger på en ekonomisk hållbar utveckling.
Den cirkulära processen är alltså något som kan revolutionera vår framtid och ju fler som hoppar på tåget, desto större möjligheter att påverka konsumtionsmönster, miljön och hållbarhetstänket. Det är lönsamt också. Enligt en rapport skulle ett skifte till cirkulär ekonomi i EU öka BNP med 12 procent till 2050.
EU-kommissionen tar omställningen på högsta allvar då en linjär modell inte längre är förenligt med de utmaningar vi står inför i den globaliserade värld som vi lever i. Många naturtillgångar är ändliga och därför måste vi hitta ett hållbart och miljövänligt sätt att använda dem. Det ligger i allas vårt intresse.