Det har gått tre år sedan hundratals av världens största investerare gick samman för att gemensamt driva på de största utsläpparna av växthusgaser. Och ungefär hälften av dessa utsläppsbolag har åtagit sig netto-nollmålet. Det innebär att den globala investerargruppen gör stora framsteg.
Climate Action 100+ har 545 medlemmar och de förvaltar tillsammans 52 biljoner dollar. Deras senaste rapport ”2020 Progress report” bekräftar att 43 procent av initiativets 160 fokusföretag, som inkluderar bland annat BP Plc och Royal Dutch Shell, har satt mål för netto-nollutsläpp fram till år 2050 eller tidigare om möjligt.
Men det finns fortfarande mycket arbete kvar att göra och där finns ett gap i företagens målsättningar. Bara en liten andel, 10 procent, av de satta målen täcker kundutsläpp/indirekta utsläpp som kallas scope 3.
För investerare har netto-noll målen blivit en fundamental fråga, för misslyckas de energiintensiva företagen med att minska växthusgasutsläppen kommer försöken att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader att blir ouppnåelig. De företag som Climate Action 100+ riktar sig mot ansvarar för mer än 80 procent av de globala industriella utsläppen av växthusgaser.
”Investerarnas engagemang har varit nyckeln till att leverera vågen av netto-nollåtaganden från företagen under 2020. De företag som ännu inte kommit fram med netto-nollplaner kommer att hamna under en växande press, eftersom investerarnas vilja att eskalera sitt engagemang kommer att vara den nya normen. Climate Action 100+ kommer också att fortsätta att stödja de företag som stöttar netto-nollmål med robusta affärsstrategier”, säger Stephanie Pfeifer, medlem av Climate Actions styrkommitté och CEO för Institutional Investors Group on Climate Change (IIGCC).
Sammantaget måste man ändå se positivt på det jobb som Climate Action 100+ uppnått. Som vi skrev ovan har 43 procent av initiativets fokusföretag mål för netto-nollutsläpp till 2050 eller tidigare och 51 procent av företagen har kortsiktiga utsläppsmål till 2025. 38 procent har medellångsiktiga mål till 2026-2035. Tittar man på elföretagen så har 26 procent avvecklingsplaner för kol som överensstämmer med Parisavtalets mål. Det är en uppgång på 13 procent från år 2019.
Men samtidigt finns en inkonsekvens enligt rapporten. Där ser man att 194 nya olje- och gasprojekt sanktionerats av energibolagen och dessa ligger inte i linje med företagens egna mål.
Fordonsindustrin är också eftersatt och saknar fortfarande till stor del de investeringar som krävs för att byta teknik från förbränningsmotorer till hybrid- och elfordon.
Oavsett om man är för att avyttra eller tror på ägarstyrning så visar Climate Action 100+ att de kan driva på de mest utsläppsintensiva företagen i världen. Det är oerhört viktigt. Dels är det avgörande för att uppnå Parisavtalets mål och minska ekonomiska risker, dels handlar det om att säkerställa att företagen agerar mot de klimatförändringar som sker i en rasande fart över hela världen.
Det krävs naturligtvis ytterligare påtryckningar för att säkerställa målen om netto-nollutsläpp.
Men, rapporten visar tydligt att det globala nätverket av investerare i Climate Action 100+ har varit ledande i att pressa på företagen i de strategiska omställningar som krävs av dem.
Även vi på AP7 är medlemmar i Climate Action 100+. Vår ambition är att ligga i framkant av utvecklingen. Både som investerare och ägare. En stor del av vår framgång beror på att vi har ett internationellt samarbete. Skulle vi inte ha det globala samarbetet med andra aktiva ägare skulle vår röst inte vägt lika tungt på bolagsstämmorna och i dialogerna.
”Jag är stolt över att det har gett effekt och att flera bolag med stora utsläpp har valt att agera för att intresseorganisationer de är medlemmar i inte ska motarbeta Parisavtalet. Vi bedömer att vi kan ha störst hållbarhetseffekt genom att utveckla normer tillsammans med andra ägare och sedan påverka bolagen att följa dessa. Svartlistning av specifika bolag med oacceptabelt beteende är ett kompletterande medel bland våra ägarstyrningsverktyg för att nå samma mål, det vill säga förändring”, säger Richard Gröttheim, vd på AP7.