Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet
Maria Schultz

Coronaviruset – klimatets största hot?

I all fler artiklar i såväl Sverige som internationella medier ser man hur många skriver om Coronaeffekten på klimatet. Att det är stora fördelar just nu med radikala utsläppsminskningar. Samtidigt har flera av världens länder gjort massiva satsningar för att rädda världsekonomin. USA trycker in 2000 miljarder dollar, Tyskland 700 miljarder Euro och Sveriges Risbank lånar ut 500 miljarder ”gratis”.

Dessa kraftfulla satsningar sker utan någon som helst tvekan. Och som Johan Rockström skrev i en krönika i SvD:

”Reaktionerna på att hantera klimatkrisen som ett krigshot har runt om i världen varit intetsägande som bäst, och föraktfulla som sämst.”

Han anser att vi borde vara lika kapabla att mobilisera oss på samma sätt när det gäller att lösa klimatkrisen. Men det är också viktigt att betona att Rockström inte ser något positivt i att coronkrisen leder till minskade utsläpp om samtidigt den globala ekonomin bromsar.

Poängen förloras alltså om det innebär att vi får ett stabilt klimat men betalar med massarbetslöshet, företag som slås i spillror och en börs som totalrasar.

Han får medhåll av  Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Center.

– De kortsiktiga klimatvinsterna vi ser nu kommer att ätas upp snabbt när ekonomin kommer i gång igen. I det långa perspektivet kan det här bli en smäll för klimatet, säger Galaz till Sveriges radio.

Och som det ser ut är också Corona eller Covid-19 det enskilt största hotet mot klimatet just nu. Åtminstone om man ser till det som vi människor åsamkar.

Det som främst hotar att falla samman är handeln med utsläppsrätterna inom EU, skriver Energyworld.

Framför allt Polen, men även Tjeckien och andra utsläppstunga industrier inom EU pressar på för att slippa vara en del av klimatarbetet. Deras krav går ut på att hela systemet ska skrotas till januari 2021 och de använder coronakrisen som en ursäkt. Polen går så långt att de hotar med avhopp.

Utsläppshandeln har varit extremt verkningsfull när det kommer till att sänka till exempel koldioxidintensiva industriers utsläpp.

Från början ansåg man att det var meningslöst då det i princip bara kostade 50 kr att släppa ut ett ton koldioxid, men sedan 2017 har priset ökat till 250 kr/ton koldioxid.
Att använda kol för elproduktion har alltså inte varit lika lönsamt. Samt att vind- och solkraft fått allt större betydelse, enligt Euractive.

Men på grund av coronaviruset hotas nu hela systemet. Lägre utsläpp innebär nämligen att industrierna behöver köpa färre utsläppsrätter vilket i sin tur leder till fallande priser.

Den globala nödbroms som slagit till har alltså lett till de största utsläppsminskningarna någonsin. Men det det är på beskostnad av folkhälsan, och alltså inte för att vi medvetet minskat utsläppen. Och det slår hårt mot ekonomin och enskilda individer.

Så vilken värld vill vi ha efter Corona undrar nu många forskare och sakkunniga, men också allmänheten?

Alla har fått sig en tankeställare. Och kanske är det nu vi ska ta tillfället i akt och främja utvecklingen av klimatvänlig industri? Det bör vara en central del av den strategi världens makthavare bör utgå från då det kommer att kunna stimulera både ekonomin och skynda på omställningen till förnybart.

”Vi kan inte tillåta att akutbidragen nu bara går till att rädda kol, olja och gasberoende verksamheter”, skriver Rockström i SvD.

Eller som Fatih Birol ordförande för Internationella energimyndigheten (IEA) uttryckte det:

– Vi måste se till att 2019 blir ihågkommet som den slutliga toppen på de globala utsläppen, genom att nu minska dem konsekvent resten av årtiondet.