Medborgarlön eller basinkomst är ett kontroversiellt ämne varje gång det kommer upp. Förespråkarna och kritikerna kommer från både högern och vänstern
Finland är ett av de länder som faktiskt testat modellen, men de fick lägga projektet på hyllan efter två år. Så vad är det som säger att Sverige skulle kunna lyckas bättre?
Även om det är ett svalt intresse från de politiskt styrande i Sverige så finns det på ett internationellt plan en del stora namn som brinner för ämnet. Till exempel Marck Zuckerberg på Facebook, Virgins grundare Richard Branson och Elon Musk på Tesla ser det som en nödvändig del av ett nytt samhällskontrakt. De menar egentligen att det är ett schyst sätt att ta hand om alla de som inte kommer att kunna ha ett jobb i framtiden. Enligt till exempel OECD väntas den gruppen bli stor. Så mycket som 60 procent i vissa länder riskerar stå utan jobb på grund av automatiseringen.
Det handlar om att de jobb som kommer att finnas antingen är lågproduktiva med extremt pressad lön eller väldigt kvalificerade.
– Det handlar inte bara om att jobb försvinner, utan också om att de jobb som finns är så intellektuellt krävande. Kognitiva funktionshinder har kanske inte blivit fler men samhällets krav har blivit enormt mycket större, säger Åsa Moberg i en artikel i SvD.
Men nu har Nu har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med forskare på KTH och Södertörns högskola undersökt hur basinkomst skulle kunna fungera. De har tagit fram två framtidsscenarier inom forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt.
– Full basinkomst verkar fungera bäst i en ekonomi där varuförsörjningen i stor utsträckning understöds av teknik och automatisering, och där behovet av mänsklig arbetskraft är mindre. Basinkomst är då ett verktyg för att fördela ekonomiska resurser och ersätter till stor del inkomster från lönearbete, Mikael Malmaeus på IVL Svenska Miljöinstitutet, som är en av forskarna bakom studien.
Medborgalön eller basinkomst har nyligen fått ett uppsving i samband med corona-pandemin. Det ses som ett alternativ att trygga människors försörjning när arbetslösheten ökar. Men Mikael Malmeus menar att resultaten för hans forskning inte säger så mycket om just pandemi-läget.
– Egentligen inte. Basinkomst kan troligen också lösa akuta problem när människor blir utan inkomst, men det vi kommit fram till handlar mer om strategier för en grön omställning. Om återuppbyggnaden efter corona leder till en ekonomisk omställning skulle dock våra resultat kunna vara användbara för att avgöra vilken roll en basinkomst kan spela i olika scenarier.
Debatten om basinkomst har varit ganska infekterad i just Sverige men den pågår i många länder som ett förslag på en ny form av välfärdssystem där alla ska få en ekonomisk grundtrygghet i en utbetalad summa från staten.
– I Sverige har basinkomsten hippiestämpel och man verkar oroa sig för att folk bara skulle ligga hemma och lata sig. I andra länder ses den som en modell som kan få människor att starta företag och bidra till ekonomin, säger Isobel Hadley-Kamptz i en artikel i SvD.
Rörelsen som förespråkar basinkomst kommer från både radikala nyliberaler till yttersta vänsterkanten och det beror troligtvis på att grundidén ligger i fas med både liberala principer och dessutom skapar en social trygghet. Det ändå viktigt att förstå att vänstern och högern inte har samma tanke kring basinkomsten. Högern menar att det ska vara ett alternativ till en omfattande välfärdsstat och beloppet är lågt. Medans vänstern snarare ser den som ett steg mot en mer ofattande och heltäckande välfärdsstat.
Det negativa som oftast lyfts fram i debatten är en rädsla att det är ett bidrag utan krav som leder till dagdriveri, som i sin tur urholkar skattebasen. Att det också kan bli väldigt dyrt om man inte förändrar hela bidragssystemet. Medan andra menar att det är jämförbart med garantipensionen och bättre än socialbidrag som får många att känna skam.
Men åter till Finland som förde in basinkomst på agendan. Deras försök pågick i två år men lades ner 2018. Det fick inte den önskade effekten man hoppats på. 2000 arbetslösa finländare valdes ut i experimentet, men det ledde varken mer jobb eller högre lön.
Så frågan som det landar på är kanske till slut att det fortfarande kan ses som en utopisk idé. Kanske främst för att den anses för låg för att vara meningsfull eller för hög för att vara ekonomiskt genomförbar? Eller så har det svenska forskningsprojektet en strategi som skulle kunna fungera.
Läs den vetenskapliga artikeln från projektet.