Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se

Foto: iStock

Maria Schultz

Därför höjs inte pensionen i takt med lönerna

Mer pengar i början av livet som pensionär – eller mer pengar i slutet? Det är en viktig fråga för den som utformar ett pensionssystem. Har du koll på hur det fungerar i Sverige?

Visste du att du i början av pensionärslivet får ett förskott på din framtida pension? Varje månad får du ut lite extra pengar. Systemet regleras med hjälp av så kallade prognos- och förskottsräntor som används för att förflytta värden från framtiden till nutiden. Utan räntorna hade pensionen varit lägre från början, men sedan ökat mer varje år. Den allmänna pensionen hade varit ungefär 20 procent lägre initialt.

– Skälet till att vi i Sverige valt att ha högre pensioner i början är att man ska få en jämnare inkomst under alla år som pensionär genom att man får ta del av den framtida värdetillväxten. När man blir äldre har man kanske inte längre samma behov av att exempelvis resa eller göra av med pengar på andra sätt. Prognos- och förskottsräntorna minskar också risken för att man dör ifrån stora delar av sin pension, säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF.

Hög ränta ger hög pension i början

Att systemet fungerar på det här sättet är bra att känna till så att man har rätt förväntningar på inkomsterna som pensionär. Pensionen kommer inte att växa på samma sätt som lönen gör under yrkeslivet. Inom den allmänna pensionen kallas det förskottsränta och för tjänstepensionerna pratar man om prognosränta. De två räntorna fungerar på liknande sätt. En hög ränta innebär att du får högre pension varje månad i början av ditt liv som pensionär, men att pensionen sedan inte ökar lika mycket i framtiden. En låg ränta ger en lägre initial pension som sedan växer snabbare varje år.

– Det handlar om att väga ett högre belopp i början mot att få större årliga ökningar. Generellt sett så tror jag att de flesta föredrar en lite högre utbetalning i början istället för att pensionen är som högst i slutet av livet, säger Dan Adolphson Björck.

Förskottsräntan bestämdes på 90-talet och är densamma för alla, 1,6 procent, men prognosräntan varierar mellan olika tjänstepensionsbolag och avtal. De förmånsbestämda tjänstepensionerna påverkas inte av prognosränta, de är i regel prisindexerade, men det gör däremot alla premiebestämda tjänstepensioner.

Planera ditt uttag för att optimera pensionen

Även om du inte själv kan påverka räntan så kan du anpassa ditt uttag av pensionen beroende på hur du påverkas av prognos- och förskottsräntorna. Tror du att du kommer leva länge kan du ta höjd för detta och exempelvis ta ut tjänstepensionen under en längre period.

Så här kan det se ut. En privatanställd arbetare med 1 miljon kronor i tjänstepensionskapital med en prognosränta på 1,6 procent får ut ungefär 4 700 kronor i månaden vid 65 år, 6 100 kronor i månaden vid 75 år och 8 000 kronor i månaden vid 85 år. Hade prognosräntan istället varit lägre, 1,25 procent, så får personen ut 250 kronor mindre vid 65 år (4 450 kronor), ungefär samma summa vid 75 år och 350 kronor mer vid 85 år (8 350 kronor).

– Att fördela pensionspengarna över livet handlar mycket om att hitta en bra balans både för individer och mellan olika generationer. Det gäller att portionera ut pengarna så att pensionärerna får en jämn inkomst och slipper uppleva stora förändringar som kan bidra till osäkerhet, säger Dan Adolphson Björck.