Undersökningar visar att kunskapsnivån när det gäller ekonomi är låg bland befolkningen, att många lägger mycket tid på att oroa sig över ekonomin och att klyftorna mellan de som kan mest och de som kan minst ökar.
Praktisk och vardaglig finansiell kunskap är viktigt. Det påverkar våra möjligheter i livet.
Förståelse för hur privatekonomi fungerar har blivit viktigare i takt med att vi förväntas göra allt fler självständiga val som påverkar vår ekonomi. För vissa känns det lätt och naturligt. För andra skapar det ångest och frustration.
I USA genomförs varje år en undersökning som kallas ”Personal Finance Index” – eller ”P-Fin Index”. I den följer forskare utvecklingen av finansiell kunskap bland amerikaner inom åtta olika områden så som konsumtion, sparande, investeringar, risk och försäkring. Annamaria Lusardi är professor vid George Washington Universitetet och har varit med och utvecklat P-Fin undersökningen. I början av hösten presenterade hon årets resultat vid en konferens anordnad av Swedish House of Finance.
– Man kan jämföra finansiell kunskap med vatten i ett ekosystem. Det är grundläggande kunskap som behövs för att kunna förstå och nyttja olika delar av vårt gemensamma finansiella system. Personer med låg finansiell kunskap är mer sårbara, säger Annamaria Lusardi.
Tidskrävande okunskap
P-Fin Index visar att lägre kunskaper hänger samman med mer tid spenderad på att oroa sig över sin ekonomi. De som kan mindre om ekonomi lägger alltså mycket tid på att fundera över sin ekonomi. I genomsnitt spenderade de som svarade hela sex timmar i veckan på att hantera situationer kopplade till ekonomiska problem.
– Mycket tid läggs på att oroa sig och ta hand om finansiella problem. Det är dyrt att sakna finansiell kunskap eftersom många använder en del av sin arbetstid på att oroa sig över privatekonomin. Tid som istället hade kunnat vara produktiv, säger Annamaria Lusardi.
Minska kunskapsgapet
Äldre har generellt sett bättre finansiella kunskaper än yngre. Män vet ofta mer än kvinnor. Och höginkomsttagare svarar mer rätt än låginkomsttagare. För att minska kunskapsgapet bör vi särskilt rikta in oss på de grupper där behoven är som störst. Undersökningen visar nämligen att skillnaderna i kunskaper har ökat mellan de som kan mest och de som inte är lika insatta. Annamaria Lusardi tycker att privatekonomi bör vara ett skolämne redan i unga år och att man bör fokusera insatserna där ”P-Fin Index” visar att kunskaperna är lägst, nämligen risk, försäkring och investeringar.
– Utöver skolan kan arbetsgivare göra stor skillnad. Precis som friskvård är kurser inom finansiell kunskap och privatekonomi relevanta att erbjuda arbetstagare. Det kan bli en stor vinst både för de som går kursen och företagen vars anställda inte behöver lägga produktiv arbetstid på att oroa sig över sin ekonomi, säger Annamaria Lusardi.