Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se

Maria Schultz

”Det enda som kan rädda planeten är kärnkraft”

Rubriken kan tyckas kontroversiell men den bygger på den svenske respektive amerikanske forskaren och teknologie doktorn Staffan A. Qvists och Joshua S. Goldsteins bok ”A BRIGHT FUTURE How Some Countries Have Solved Climate Change and the Rest Can Follow.”

I Wall Street Journal skriver forskarna att det inte räcker med förnybar energi för att rädda planeten från en klimatkatastrof.

Staffan A. Qvist och Joshua S. Goldstein är inte ensamma i den här övertygelsen. Den 29 december 2018 publicerade Bill Gates ett brev där han skrev om just ren energi. Han lovar att 2019 påverka USA:s politiker att återigen ta på sig ledatröjan när det gäller kärnkraftsforskningen.

”Kärnkraft är idealiskt för att hantera klimatförändringar, eftersom det är den enda koldioxidfria, skalbara energikällan som är tillgänglig 24 timmar om dygnet. Problemen med dagens reaktorer, såsom risken för olyckor, kan lösas genom innovation”, skriver Gates.

Svenske Staffan A. Qvist har rönt stor uppmärksamhet internationellt för sina forskningsartiklar om kärnkraftens möjligheter att ersätta fossila bränslen. Flera tidskrifter som Forbes, Wall Street Journal, Scientific American och den framstående klimatforskaren James Hansen har citerat Qvist.

Enligt forskarduon rör det sig inte bara om en moralisk utmaning utan det är i mångt och mycket ett matematiskt problem. Främst eftersom 80 procent av all energi i världen kommer från just fossila bränslen. Och den energin används för att generera elektricitet. Det är en omöjlig ekvation att vi ska hinna att ställa om till förnybar energi som ska täcka samma behov fram till år 2030.

Men det finns en stor möjlighet att hitta en lösning och svaret på det är storskalig expansion av den globala kärnkraften. Det här ett kontroversiellt argument, inte minst från miljöorganisationernas perspektiv. Men även från politiskt håll.

Lisen Nordin (MP) skrev till exempel i en debattartikel i GP att kärnkraften är olönsam och dubbelt så dyr som förnybar energi och att det till stor del beror på att Sverige dels har ett elöverskott, dels att det är låga elpriser, höjda säkerhetskrav och höjd avgift för att täcka slutförvaret av kärnavfallet. Dessutom är det idag billigare att bygga förnybara energikällor. Hon citerar även Isabella Lövins påstående i slutdebatten i SVT den 7 september, där hon sa: ”Att ny kärnkraft som produceras i Storbritannien eller i Finland kostar en krona kilowattimmen för konsument, medans vindkraft kostar 40 öre.”

Faktakollen på SVT gjorde en grundlig research i ämnet och enligt dem fanns det vissa hål i påståendet. Bland annat att det är svårt att beräkna kostnaderna då det handlar om antaganden om en rad framtida faktorer.

Backar man en aning ser man också – fram tills nu – att fossila bränslen på många sätt har varit bra för mänskligheten. Tack vare dess spridning har den har fördubblat människors livslängd, den har fått miljarder att resa sig ur fattigdom, få råd med mat, leva längre, ett hälsosammare liv och bättre utbildning.

Ta ett land som Indien där medborgarna kallt räknar med att deras regering levererar elektricitet, de är villiga att gå så lågt att de kan rösta bort en regering som skulle misslyckas att uppfylla deras behov. I sådana stunder blir det komplicerat när miljöaktivister kräver att man ska sluta med fossila bränslen. Det måste finnas ett alternativ. Förnybar energi är ett sådant, men det kommer inte att räcka för att täcka de behov som tillväxtekonomierna har idag.

Många nämner Tyskland som ett exempel när det gäller att ställa om till förnybar energi. Efter kärnreaktorolyckan i Fukushima beslutade sig landet för att stänga ner all sin kärnkraftsverksamhet. Men även om alla länder skulle införa förnybara källor i samma takt som Tyskland skulle vi bara uppnå omkring en femtedel av det globala målet för ren el. Enligt Qvist och Goldstein talar vi då om 150 år för att får bort all koldioxid från planeten. Tyvärr har vi bara 30 år på oss innan vi når brytpunkten, enligt alla klimatforskare. Därför menar de båda forskarna att vi måste vidta åtgärder nu och att kärnkraftverk i kombination med förnybara bränslen är lösningen.

Författarna är också kritiska till att så många länder blint förlitar sig på sol- och vindkraft, de är inte pålitliga ersättare för gas och kol. Om det slutar blåsa, eller om solen inte skiner är det svårt att lagra energin på ett kostnadseffektivt sätt. Qvist och Goldstein menar att världen behöver en koldioxidfri energikälla som kan uppföras i massiv skala snabbt – och som kan ge elektricitet 24 timmar om dygnet oavsett väder. De menar att kärnkraften uppfyller alla dessa krav.

Men kritikerna anser att det är dyrt, regleringen är svajig, restavfall och uranbrytning sätter miljön på spel.

Men, enligt Qvist och Goldstein handlar det om en utbredd fobi mot strålning istället för en politik som bygger på fakta. Kärnkraft är den säkraste energikällan, speciellt om man jämför med kol som dödar flera tusen varje år.

Dessutom menar forskarna att allmänheten blivit förda bakom ljuset när det gäller farorna med kärnavfallet. I själva verket är volymerna väldigt små, jämfört med liknande mängder avfall som kommer från kol och andra bränslen.

FN:s klimatpanel IPCC skriver att för att 2-gradersmålet ska kunna nås så krävs inom energisektorn ”mer användning av klimatvänliga teknologier som förnybara energikällor, kärnkraft och CCS.”

Det är svårt att undkomma det faktum att det är en dyr process och enligt en artikel i Financial Times är det svårt att köpa forskarnas argumentation när de inte nämner det faktum att det faktiskt kostat USA och Europa extrema summor att bygga nya kärnkraftverk.

Oavsett om man är för eller emot kärnkraft utesluter inte forskarduon andra källor till energi. De menar att det måste vara en blandning av teknologier, men att kärnkraften kan vara en del av svaret på att reducera klimathotet.