En rubrik i Dagens Industri 24 augusti i år sammanfattar eländet: ”Fondägare fyller sina fickor”. En sak är säker. Miljontals människor, vanliga svenska konsumenter, är i princip maktlösa inför en cynisk finansmarknad som tjänar miljarder på pensionsspararnas osäkerhet och kunskapsunderläge. En finansmarknad som fått härja fritt och helt lagligt med få begränsningar och utan måtta, med ett allt mer iögonfallande avgiftsfrosseri. Med fondavgifter och villkor som rånar människor på deras sparkapital. Ett exempel: Lägger du ditt regelbundna pensionssparande i en vanligt förvaltad fond med en avgift på 1,5 procent så har den efter 40 år ätit upp hälften av ditt pensionssparande. Pensionsförsäkringar med sammantaget 2 till 3 procent i avgifter äter upp mer.
Det finns andra sparformer som också brandskattar tillväxten på ditt sparkapital: de svårbegripliga och svåranalyserade så kallade ”strukturerade produkterna”. Konstruktioner som består av fonder, försäkringar och olika finansiella instrument, alla belagda med avgifter staplade på varandra. Mycket svåra för kunden att överblicka konsekvensen av. I oktober skrev Hans Bolander i Dagens industri mycket träffande om detta: ”För kunder som tycker att fondsparande är krångligt lär villkoren för strukturerande placeringar likna rymdforskning”.
Efter sju år och drygt 1 000 läsarfrågor (jo jag läser alla) om privatekonomi, varav jag hittills svarat på cirka 400 i tidskriften M-magasin, har jag lust att strypa fond- pensions- och försäkringsbranschen i Sverige.
Som sagt. En rubrik i Dagens Industri sammanfattar eländet: ”Fondägare fyller sina fickor” med underrubriken, ”Gör skyhöga vinster på dina sparpengar”. Tidningen skriver vidare att flera välkända fondbolag har rörelsemarginaler på skyhöga 50 procent. Det är i dessa mycket, mycket dyrköpta fonder vi förväntas lägga vårt pensionskapital. Där långt ifrån alla fonder gör skäl för sina höga avgifter.
I april 2012 orsakade Nordeas ordförande och storägare Björn Wahlroos rabalder – inte minst inom sin egen bank – när han ogenerat, utan hänsyn till egna bankens dyrköpa förvaltade fonder, avslöjade att han inte tror på att aktivt förvaltade fonder på lång sikt kan slå indexfonder (mycket billigare).
Men fotfolket och bankkunder är trogna och sena att byta bank. Folkvandringen och flykten från marknadens dyra och mycket sällan prisvärda fonder, över till lika bra och väsentligt billigare fonder och indexfonder, har gått långsamt. Men nu bör det väl snart och äntligen bli fart på gräsrötterna att rösta med fötterna och välja bort fonder med höga avgifter. De har nyligen fått moraliskt stöd och ett utmärkt argument i årets nobelpristagare i ekonomi, professor William F. Sharpe, som med sin forskning dragit slutsatsen att indexfonder på lång sikt är att föredra framför aktivt förvaltade fonder. För att citera honom ordagrant i Svenska Dagbladet i början av september i år: ”För en genomsnittlig investerare är det bästa att investera i indexfonder”.
Hela denna gigantiska jakt på vinster i medborgarnas pensionskapital tog fart då det nya pensionssystemet trädde i kraft 2000. I och med detta kommer ingen heller undan att pensionsspara i fonder. Hela det statliga pensionssystemet bygger ju på att alla som har en anställning placerar sitt premiepensionskapital i fonder. Antingen efter eget huvud i ett val bland premiepensionens drygt 800 rabatterade fonder. Eller väljer att inte välja och låta AP7 Såfa förvalta premiepensionskapitalet. Men även utanför det statliga pensionssystemet sparar svenskarna en massa i fonder. Följdriktigt är Sverige världens mest fondsparande nation.
Det finns bara ett råd att ge: Vakta ditt sparkapital. Speciellt du som är ung och har många år på dig att spara. Många vill åt det!
Mina läsarfrågor speglar berättigad oro. Hur ska jag pensionsspara? Ska jag köpa råd av en PPM-rådgivare? Vilka fonder ska jag köpa? Vad ska de kosta? Hur sparar jag bäst till mig själv? Vilken rådgivare kan jag lita på?
Det är tyvärr bara att konstatera:
Vi har att helvete att välja sparformer, fonder och pensionslösningar och är i händerna på partiska och ibland direkt giriga rådgivare.
Vi köper vårt sparande för dyrt.
Vi tänker inte på att en hög fondavgift är lika illa som hög boränta.
Är i kraftigt kunskapsunderläge mot finansbranschen.
Har dåligt finansiellt självförtroende. Särskilt kvinnor.
Börja inse att dina pengar är en handelsvara. En affärsidé för banker, fond- finans- och försäkringsbolag.
Var vaksam.
Läs på.
Ställ krav.
Byt fonder mot billigare och bättre.
Jakt på låga avgifter och begripliga spar- och pensionsprodukter ger enorm utdelning på sikt.
Riktlinje för avgifter:
- Sverige- och globalfonder under 0,5 %
- Tillväxtfonder under 1,0 %.
- Räntefonder 0,2 % eller helst ännu lägre, 0,1 %
- Indexfond (ex 30 största börsbolagen) 0,1 %
- Finns ett antal indexfonder utan avgift
Liten lathund:
- 10 % av din nettomånadslön till ditt eget sparande
- 1/3 till privat pensionssparande, 1/3 i rent räntesparande och 1/3 i Börskopplat sparande (utgå från din egen risknivå)
- Sök förmånligare sparkonton med insättningsgaranti
- Spara till en buffert (ca 3 månadslöner brutto)
- Se över dina Premiepensionsfonder minst två gånger om året
- Varför inte välja 7:e AP-fonden ”Såfan” billig och bra
- Nära pension – sätt över mer i räntesparande och lägre fondrisk. Men fortsätt spara/investera
- Byt tjänstepension och privat sparande från dyr till låg fondavgift och bättre villkor
- Vid långvarig börsoro: säkra ditt sparkapital på bankonto. Sök bäst ränta, utan bindning och med insättningsgaranti
Birgitta Piper
