Hört talas Dust-Bowl? Det var en spannmålskatastrof av gigantiska mått på den amerikanska och kanadensiska prärien på 1930-talet. Nu har forskare vid Stockholm Resilience Centre undersökt hur klimatförändringarna skulle kunna sända liknande, eller till och med värre, chockvågor genom det globala livsmedelssytemet.
Dust-Bowl orsakades av svår torka och vinderosion som bidrog till svåra skador på ekosystemet och jordbruket, något som i sin tur ledde till svår ekonomisk depression. Forskarna, med Miina Porrka i spetsen, har med hjälp av modellering simulerat effekterna på en sådan extrem produktionschock likt den som hände på 1930-talet. Och skulle till exempel en enda större klimatkatastrof inträffa nu skulle det kunna leda till en nedgång på 30 procent av de globala vetereserverna.
Studien som publicerats i Frontiers in Sustainable Food Systems visar att framtiden för den globala livsmedelssäkerheten kan äventyras.
En viktig sak som nämns i rapporten är just det globala livsmedelssystemets sammankopplande karaktär. USA är en oerhört viktig jordbruksexportör därför kan störningar som sker i den amerikanska produktionen få långtgående effekter. Därför har forskarna med hjälp av historiska data från Dust-Bowl, samt data om global veteproduktion, handel och reserver skapat en modell som simulerar de övergripande konsekvenserna av en klimatkatastrof som kan chocka det globala livsmedelsnätverket.
Den modellen visar att om USA utnyttjar sina reserver och justerar handelsflödena kommer andra länder att följa efter. Chocken sprider sig genom hela systemet tills alla länder har mött sin veteefterfrågan, vilket leder till en 30 procents veteminskning globalt efter fyra år. Det blir med andra ord en kaskadeffekt och visar hur sårbart systemet de facto är.
Anledningen till att det är viktigt att göra sådana här simuleringar är att studien kan tillämpas på varje chockscenario för att just testa handelsvätverkens motståndskraft och identifiera potentiella svagheter i det.
”Att simulera effekterna av sådana produktionsförluster i olika områden i världen kan hjälpa till att identifiera sårbarheter i livsmedelsförsörjningen för extrema händelser och målreservnivåer för att skydda befolkningen från matförsörjningskriser”, avslutar Miina Porkka, en av forskarna.