Att priset på energi påverkas kraftigt vid turbulens i omvärlden händer då och då. När utvecklingen känns hopplös kan det hjälpa att reflektera över liknande händelser i vår historia – och försöka använda oss av tidigare erfarenheter.
Att energipriserna rusat påverkar hela samhället. Privatpersoner, företag, skolor och sjukhus – alla tvingas tänka till och ställa om. Det är en svår utmaning för många och känns kanske lite ovant. För faktum är att det är länge sen Sverige var med om en energikris av motsvarande omfattning. Vi får resa tillbaka till 70-talet för att hitta en liknande period.
1973 tredubblades priserna på olja som en konsekvens av politiska konflikter efter oktoberkriget mellan Israel och en koalition av stater ledda av Egypten och Syrien. De oljeexporterande OPEC-länderna vägrade exportera olja till länder som hjälpt Israel i kriget och situationen ledde till en prischock som påverkade hela världen. I Sverige införde vi under några veckor bensinransonering som ett sätt att begränsa efterfrågan.
– På den tiden var det många hus som värmdes med hjälp av olja. Oljekrisen gjorde att vi insåg sårbarheten i att vara så beroende av en enda energikälla. Det ledde till en strategisk satsning på alternativa energikällor under följande årtionden, säger Birgit Karlsson, professor emerita i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet.
Statens roll stark i tider av kris
Precis som idag bidrog alltså politiska konflikter på 1970-talet starkt till de höjda energipriserna. Och vid båda kriserna har vi också vänt oss till staten för hjälp.
– På 1970-talet tog staten över ägandet i krisande industrier. Och idag är det många röster som höjs för att staten ska gå in med räddningspaket. Det är en viktig fråga men samtidigt inte lätt att veta hur staten kan hjälpa till på bästa sätt, säger Birgit Karlsson.
En åtgärd som staten testade att införa på 1970-talet var ransonering. Testet varade dock bara i tre veckor. Nackdelen med ransonering är att det i praktiken kan vara svårt att fördela ransonerna och leder till väldigt mycket administration och ibland också hamstring. I praktiken fungerar även ökande priser som en slags ransonering.
Långsiktiga konsekvenser för samhället
Oljekrisen skapade ett stort förändringstryck i samhället. Under 1970-talet tog många industrier ett stort kliv i att börja utnyttja digital teknik. Logistikkedjor, marknadsföring och allmänna effektiviseringar hade långsiktiga konsekvenser för svensk industri. De företag som lyckades ställa om drog nytta av den här tuffa tiden och omvandlade krisen till lärdomar för framtiden.
– Vi kan stanna upp och fundera lite över vilka chanser som kan uppstå ur dagens kris. På en samhällsnivå kanske vi kan reflektera över hur vi utformar städer, var vi ska arbeta och om vi behöver så mycket transporter. Och för hushåll kanske frågor om hur och var vi ska resa och om det är rimligt att flyga kan leda till nya mer energieffektiva beteendemönster i framtiden, säger Birgit Karlsson.