Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet
Maria Schultz

Fjärde generationens kärnkraft – möjlig?

Återbruk, återanvändning och cirkulära system är något som nämns ofta när man talar om framtidens energi och ekonomi, så även när det gäller fjärde generationens kärnkraft. Och det är svenska forskare vid Chalmers i Göteborg som i sällskap av Ryssland och Kina tagit täten i ett av nutidens hetaste ämne.

Kärnkraft är en omdebatterad, infekterad fråga. I synnerhet då de flesta har en bestämd uppfattning och antingen är för eller emot. Men efter Vetenskapens världs avsnitt om Energirevolutionen har ändå en ny synvinkel på ämnet fått lite luft under vingarna.

Med fjärde generationens kärnkraft skulle själva avfallet bli vårt nya bränsle och det skulle dessutom kunna försörja oss med el i tusentals år framåt.

Christian Ekberg, professor vid institutionen för kärnkemi vid Chalmers.

– Vi vill ta den här högen som fortfarande är klyvbar och göra nytt bränsle av det. Det kommer inte att vara möjligt att bli helt självförsörjande men vi kan köra i rätt många tusen år, säger Christian Ekberg som är professor vid institutionen för kärnkemi vid Chalmers i Göteborg till SVT.

Men hur? Enligt flera forskare bland andra Janne Wallenius, fysiker och professor i reaktofysik på KTH och  ovan nämnda Christian Ekberg finns lösningen på mellanlagringen i Oskarshamn. Det är där kärnavfallet förvaras i väntan på att skeppas till urberget utanför Forsmark. Det är alltså dessa atomsopor som ska bli det nya bränslet som ska ge oss el i tusentals år.

I dagsläget används endast 3 procent av energiinnehållet i uran, resterande 97 procent används inte. Det avfallet  skickas istället till slutförvaring. Men nu har alltså Ekberg och hans kolleger hittat en möjlighet att göra om avfallet till bränsle istället.

Marcus Hedberg på Chalmers är den som utvecklat metoden. Han lyckades omvandla kärnavfallet till bränslepellets. Och det är alltså den här lilla pelletsen som gör att forskarna kan vara en bra bit på vägen till en lösning för hur kärnkraftsåtervinningens cirkel ska slutas.

Istället för att slutförvara avfallet i 100 000 år, skulle man alltså kunna använda kärnkraftssoporna till bränsle i flera tusen år.

Men det finns en problematik.

– Idag finns ingen riktig generation fyra-reaktor i drift, det finns några reaktorer som är ett steg på vägen till generation fyra, säger Janne Wallenius på KTH i Stockholm till SVT.

Även om det finns en stark önskan att bli kvitt de fossila bränslena är kanske tiden, men framför allt är tekniken emot oss.

Det finns andra forskare som inte är lika positiva. Fredrik Hedenus är energiforskare på Chalmers och enligt de beräkningar han har gjort tar det väldigt lång tid att utveckla nya energisystem. Han jämför det till exempel med när vindkraftverken kom på 1970-talet.

– Det är ju först nu som den har vuxit sig stor, säger Hedenus.

Och ser man internationellt så ligger Kina och Ryssland längst fram i utvecklingen av generation 4-kärnkraften.

Han menar vidare att om till exempel Kina eller Ryssland lyckas bygga sin första reaktor till 2030 krävs det att de har den i drift i några år för att se att det verkligen fungerar. Och när man väl är framme vid 2060-2070 tror Fredrik Hedenus att klimatfrågan är löst och vi har byggt ut andra system som är effektivare. Då är det för sent med fjärde generationens kärnkraft.

Det finns fler hinder för utvecklingen av den fjärde generationens kärnkraft, och det är priset på uran. 2007 var det uppe i 136 dollar, 2017 23 dollar och nu har det stigit till cirka 33 dollar. Det är väldigt billigt, vilket kommer att innebära ökade kostnader för att tillverka själva kärnbränslet, därför är inte kränkraftsbranschen lika intresserad av den fjärde genrationens kärnkraft.

Men det betyder inte att desto färre försöker komma på nya innovationer kring kärnkraft. Det är flera aktörer på marknaden som jobbar på olika system för att hitta effektiva lösningar på framtidens energi.

LÄS MER: ”Det enda som kan rädda planeten är kärnkraft”

LÄS MER: Energirådet uppmanar till ökad kärnkraft