Fredric Bauer forskar om klimatdriven innovation i tung industri vid Lunds universitet. Han vet vad han talar om även om det kan låta motsägelsefullt. För om man tänker efter så är ett samhälle utan plast idag helt otänkbart. Samtidigt har vi en problematik med plast som hamnar på platser där vi absolut inte vill ha den: i naturen.
– Att gå till ett koldioxidneutralt samhälle är inte möjligt utan plast. Det finns mycket plast vi inte kan eller vill vara utan, säger Fredric Bauer som forskar om klimatdriven innovation i tung industri vid Lunds universitet.
- Runt 1 procent spreds i ekosystem på land och i vatten. Trots att andelen är så liten innebär detta ett stort miljöproblem, eftersom den totala mängden plastavfall är så stor, och eftersom plast bryts ner mycket långsamt i naturen och därför ackumuleras.
- Cirka 60 procent hamnade på soptippar.
- Runt 14 procent samlades in till materialåtervinning. 8 procent återvanns till plast av lägre kvalité, och 2 procent till produkter av likvärdig kvalité som den ursprungliga. Cirka 4 procent gick förlorat i processen.
- Cirka 25 procent gick till förbränning, antingen för energiåtervinning eller bara för att minska avfallets volym.
Det är väldigt mycket svinn, men samtidigt är vi extremt beroende av plast. Till exempel inom sjukvården är konsumtionen av engångsplast särskilt hög eftersom det handlar om de strikta hygienkrav som ställs. Även energisektorn är beroende av plast. Ett vindkraftverk behöver till exempel plast som isolering i högspänningskablar till förnybara energikällor.
Enligt en rapport från naturvårdsverket använder varje svensk nu 130 kilo plast per år. Mellan 2012 och 2017 ökade den årliga mängden plast med över 40 procent, och ligger nu på 1,3 miljoner ton.
– Plast är ett fantastiskt material på många sätt och därför använder vi det så mycket, säger Fredric Bauer.
Men det finns andra vägar att gå för att nå ett koldioxidneutralt samhälle. Man skulle till exempel kunna ställa om plastproduktionen och tillverka den av förnyelsebara råvaror som gräs, trä eller socker. Då skulle man inte vara beroende av olja och ändå få tillgång till plast. Dock kvarstår ett litet problem; att ta fram biobaserad plast i stor skala tar för lång tid.
Och, visst är det bra att vi återvinner plast, men den stora frågan är om det spelar någon roll i längden?
– Elefanten i rummet är att plastproduktionen kommer att fördubblas inom de kommande 20 åren. Det betyder att vi är på väg att bli ett samhälle med mycket, mycket mer plast än vad vi har idag, säger Jacob Hasselbalch, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.
Alltså handlar det om hur vi väljer att producera plasten.
Det är här Fredric Bauer menar att vi måste tänka om. Plasten måste få 99 liv. Först då kommer vi nära en hållbar plastkonsumtion. Ser man på dagens återvinning handlar det bara om några få procent av plasten.
– Vi behöver minska vår materiella konsumtion och se till att det vi konsumerar cirkulerar. På det sättet ser vi att plasten inte kommer att vara den miljöbov den är idag, säger Fredric Bauer.
Men för att det ska funka krävs en rejäl kraftansträngning av samhällets alla sektorer. Som en förändring inom design, industriproduktion och offentlig upphandling.
Samtidigt som forskare jobbar för att minska plastpåverkan och skapa möjligheter för ett klimatneutralt samhälle, gör oljeindustrin stora satsningar och investeringar i sina organisationer då de ser ett växande behov av plast. Det här ser man som räddningen för oljeverksamheten eftersom att transportindustrin alltmer kommer att elektrifieras.
Enligt Carbon Tracker handlar det om 400 miljarder dollar.
Dock hävdar Carbon Tracker i en ny rapport ”The Future is not in plastic” att den här satsningen från den petrokemiska industrin går att stoppa och de säger precis som de svenska forskarna att lösningen ligger i ökad återvinning, reglering och bättre design. Dessutom kommer Covid-chocken sannolikt att minska efterfrågan på plast med cirka 4 procent i år och ge beslutsfattare mer handlingsutrymme.