Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Forskare: Det här är svenskarnas mardrömsvärld

Vad är egentligen värst? En överhettad planet eller resistenta bakterier?

Foto: Skeeze/Pixabay

 

Forskare vid Göteborgs universitet har ställt två onda tvillingar bredvid varandra. Det ena är klimathotet, det andra är antibiotikaresistens och de kallar det dystopiernas kamp.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet mäter svenskarnas vanor och attityder – bland annat har man undersökt svenskarnas syn på klimathotet och under de senaste fyra åren har man även följt synen på antibiotikaresisten.

”Det gör att vi faktiskt nu kan ställa de här hoten mot varandra och analysera vilket som svenskarna ser som värst”, säger statsvetaren Björn Rönnerstrand.

Varför just de här två frågorna är intressanta att jämföra beror på att båda är väldokumenterade och globala, men också på grund av att båda problemen kräver att man samarbetar över gränserna för att kunna lösa en framtida kris. Men det är samtidigt en komplex problematik då det också krävs enskilda insatser från varje individ. Det vill säga förmåga till att förändra sitt beteende.

Så vilket hot är svenskarna mest oroliga för? Enligt Dystopiernas kamp: Svenskarnas syn på klimatförändringar och antibiotikaresistens i jämförelse är klimatfrågan det som lyfts fram som samtidens viktigaste fråga.

Och det är kanske inte så underligt när man läser studier The Exceptional 2018 European Water Seesaw Calls for Action on Adaptation som varnar för den extremhetta och torka som drabbade centrala och norra Europa sommaren 2018. Studien pekar mot att den torkan som vi såg då tros bli rådande norm i framtiden.

”Dessutom pekar studien mot att detta kan ske inom en tämligen snar framtid”, säger Ottmar Cronie, biträdande universitetslektor i matematisk statistik vid Umeå universitet, som är en av artikelförfattarna.

Det ska tilläggas att resultatet var jämnt mellan de två hoten. Men det som gör att klimathotet ändå kan utropas till segrare är hur de som besvarade på 2018 års SOM-undersökning svarade när de fick skriva tre viktiga ”frågor eller samhällsproblem”. Fyra procent angav ”klimatet” och 16 procent den bredare kategorin ”miljön”. Inte en enda angav ”antibiotikaresistens”.