I åtusenden har arktis lagrat kol, men en i ny studie – publicerad i Nature Climate Change – av fyra svenska forskare vid Göteborgs, Lunds och Stockholms universitet har man upptäckt att områdena i Arktis avger mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 procent om vi inte lyckas bromsa våra egna utsläpp.
Arktis är lika stort som Afrika. Där lever grönlandssälar, isbjörnar och 4 miljoner människor som trotsar snö och isande kyla. Det är också en plats som blivit allt varmare, temperaturen har ökat kraftigt de senaste 50 åren.
– Vi har länge vetat att varmare temperaturer och tinande permafrost accelererar koldioxidutsläppen under vintern, men vi har inte tidigare haft någon konkret uppskattning av kolbalansen, säger Sue Natali, direktör för det Arktiska programmet vid Woods Hole Research Center som lett studien.
Det forskarna har upptäckt är att den Arktiska kolsänkan håller på att förändras till en kolkälla istället. Från oktober till april avger de 104 olika platserna som man har gjort mätningen på1,7 miljoner kol. Det kan man jämföra med 1 miljon ton som växterna tar upp under sommarperioden.
– Uppvärmningen i Arktis sker fortare än någon annanstans i världen och den största temperaturökningen sker under vintern, säger Mats P. Björkman som deltagit i studien från Göteborgs universitet.
Det i sig är en radikal förändring och innebär så klart att uppvärmningen påverkar Arktis i snabb takt.
– Det är trots allt temperaturen som har störst betydelse. Ökande vintertemperaturer kommer att spela stor roll för dessa områden i framtiden, säger Frans-Jan Parmentier, docent vid Lunds universitet.
Forskningsresultaten är mycket dystra, men forskarna menar att det går att påverka utvecklingen. Det kan vi genom att ta ställning och agera snabbt för en omställning till ett klimatneutralt samhälle.