Det är nog inte många som protesterar mot att vi ska minska den globala uppvärmningen. Nedtrappning och i slutändan eliminering av fossila drivmedel ligger högt på agendan. Men vad innebär det utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Hur ska till statens uteblivna inkomster från vägtrafiken ersättas?
– År 2017 bidrog beskattning av bensin och diesel till över 60 miljarder kronor netto till statskassan. Det är intäkter som används för att bekosta offentlig verksamhet i allmänhet, säger Jan-Eric Nilsson, professor emeritus i transportekonomi vid VTI.
Detta har Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) belyst i rapporten ”Framtidens beskattning av vägtransporter” .
När de fossila drivmedlen minskar, innebär det också att staten missar intäkter från bensin- och dieselskatter. Därför har forskarna på VTI analyserat hur man i framtiden ska kunna beskatta vägtrafiken. Syftet är at belysa de konsekvenser vi står inför när intäkter som bekostar offentlig verksamhet försvinner.
Det blir en stor omställning och rapporten har tagit två generella utgångspunkter i beaktning när det gäller principen för beskattning.
- Skatter som syftar till att bekosta offentlig verksamhet
- Skatter som tas ut för att minska mängden externa effekter
En av slutsatserna som dras är att även fordon som inte kör på fossila drivmedel ska beskattas eftersom att de bidrar till externa effekter som till exempel tung trafik. De påskyndar vägarnas nedbrytning vilket ger anledning att ta ut en högre skatt ju tyngre lastbilarna är. Det kommer också att finnas fortsatta skäl för trängselskatter då man ser en stadigt växande trafik och det gäller även utanför Stockholm och Göteborg.
Tillsammans kan dessa skatter generera intäkter till staten, men enligt rapporten är det otillräckligt. En annan slutsats man tagit är att staten inte bör ta ut högre skatt än vad som ges av fordonens marginalkostnader. Skulle man välja att ta ut mer kommer kostnaden för fossilfria fordon att öka och det innebär att övergången till nya teknologier bromsas.
Jan-Eric Nilsson, en av författarna till rapporten, tror dock inte på att beskatta el som man idag beskattar bensin och diesel.
– En högre elskatt för att kompensera intäktsbortfall från fossila bränslen skulle drabba alla elkonsumenter, inte bara trafikanterna. Dessutom kan vare sig dagens beskattning på drivmedel eller en skatt på el differentieras för att fånga upp skillnader i slitage mellan olika fordon eller för att beskatta trängsel. En skatt på el skulle därför vara ett trubbigt instrument för beskattning, säger han i ett pressmeddelande.
Ytterligare ett alternativ är att ta ut en skatt som är kopplad till när och var tunga och lätta fordon körs och fordonens miljö-och säkerhetsegenskaper.
– Redan idag är det tekniskt möjligt att använda elektroniska plattformar för att kunna ta olika mycket betalt beroende både på när och var olika typer av fordon körs. En sådan beskattning skulle åtminstone delvis kompensera för minskade intäkter från drivmedelsskatter.
Men det finns nackdelar.
– Det finns en risk att attraktiviteten för den nya tekniken minskar. En allt för hög skatt på körning skulle då bromsa omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Det är något vi skulle kunna se de närmaste tio till tjugo åren. Men när omställningen är slutförd och det inte längre finns möjlighet att välja mellan olika tekniker kommer vi inte längre att ha samma begränsningar.