Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Ger studier ett långt liv?

På ett seminarium under Almedalsveckan ”Lever man längre om man pluggar längre” presenterade SCB en ny studie som visar att medellivslängden ökar mest för högutbildade.

I våras presenterade utredaren Ingemar Eriksson pensionsåldersutredningens slutbetänkande, där riktålder bland annat föreslås. Det vill säga att åldersgränserna i pensionssystemet löpande anpassas till den allt högre medellivslängden.

SCB:s studie visar att medellivslängden de senaste åren har varit fem år högre för eftergymnasialt utbildade än för dem med enbart grundskoleutbildning.

Samtidigt har utbildningsnivån hos befolkningen höjts. Vi är fler som skaffar oss en eftergymnasial utbildning och andelen med enbart förgymnasial utbildning har minskat. Kan då den ökade utbildningsnivån i sig bidra till ökad medellivslängd?

SCB visar i studien hur medellivslängden har ökat mer sett till hela befolkningen än om man tittar på utbildningsgrupperna var för sig. Det kan tyda på att det faktiskt finns ett orsaksamband mellan utbildningsnivå och hur länge vi lever.

Forskaren Anton Lager från Karolinska Institutet menar att längre studier kan vara en faktor bland flera som bidrar till ökad livslängd.

Det är rimligt att anta att högre studier har bidragit. Tittar vi på statistiken så verkar studier vara bra för hälsan. En förklaring kan vara att studier ger ökat materiellt välstånd men även träning i social anpassning, vilket också är bra för hälsan. Det kan också vara så att de med god hälsa studerar längre, säger Anton Lager.

Ingemar Eriksson, som leder pensionsåldersutredningen, lyfter konsekvensen den här kunskapen får för diskussionen om hur länge vi ska arbeta i framtiden.

Om de välutbildade lever många år som pensionärer och får ut höga pensioner medan de med låg utbildning får färre år som pensionärer och bara betalar in till systemet, uppstår en orättvisa.

Det är en fråga som måste tas med i diskussionen om den framtida pensionsåldern, menar han.