Är det så att klimatskammen inkränker konsumenternas valfrihet? Är det som om individen, hur hon än gör, inte riktigt kan göra rätt? Det menar Kristofer Hansson, etnolog vid Malmö universitet. Han säger till och med att det är ett ursvenskt beteende.
– Det är något svenskt över skammen, säger Kristofer Hansson, etnolog vid Malmö universitet.
Året var 2019. Den sommaren drog debatten om halloumiosten igång och det berodde på att det framkom uppgifter om att Cypern använde sig av extremt höga antibiotikadoser inom sin djurhållning.
För många svenskar är osten ett alternativ till kött och det ses som ett bättre val ur klimatsynpunkt. Men, nyheten slog alltså ner som en bomb den sommaren.
Rapporteringen fick en rejäl bieffekt och den så kallade halloumiskammen var plötsligt ett faktum. Det gjorde att små svenska gårdsmejerier fick vittring och såg sin chans att sälja sin egentillverkade grillost.
– Snarare än att bygga sitt val i mataffären på rationella fakta, ska individen nu också förhålla sig till sina val mer känslomässigt. Detta är en utveckling som inte bara gäller mataffären, utan också vid semesterresor eller vid inköp av kläder. Begrepp som flygskam, klädskam och halloumiskam kan sägas belysa denna individualisering av komplexa problem, säger Kristofer Hansson som studerade halloumiskammen i samband med ett forskningsprojekt om antibiotikaresistens.
Det hela gick till och med så långt att WWF gick ut och sa att halloumi till och med kan vara sämre än kött.
– Halloumi är en av de produkterna som ersätter kött på tallriken. Om man tror att man gör ett bra val, då är det viktigt att ha ett bra underlag. Det kan faktiskt vara så att det valet är sämre än den köttbit man just valde bort. Det är en risk som vi på WWF vill belysa. Vi vill hjälpa konsumenterna att välja rätt, säger Anna Richert.
Att känna skam för i princip det mesta verkar vi svenskar vara experter på och det är något komiker skämtar om men även Twitter reagerade och ett konto skrev: ”Det sjuka med Sverige är att halloumiost fick mer nyhetstid på SVT än ett dubbelmord.” Det här menar Kristofer Hansson att man kan läsa in som en ironisering över svenskarnas rädsla att alltid göra fel.
Att skamma något är inte helt okänt, i Sverige använder vi gärna begrepp som ”flygskam” och ”klädskam”. Båda dessa har blivit ett obefintligt problem sedan pandemin slog till. Men man kan inte komma ifrån att skammandet riktar sig mot konsumentens valfrihet.
– Det är som om individen, hur hon än gör, inte riktigt kan göra rätt. Det blir ett glapp mellan dem som lider av den skam de drabbas av och de som kan skämta bort den med ”jag har halloumiskam ikväll” samtidigt som de lägger en halloumiost från Cypern på grillen, säger Kristofer Hansson.