Hoppa till innehållet
ap7 logo Till AP7.se

Maria Schultz

Har Greta Thunberg verkligen effekt?

Det globala klimatarbetet står inför en rad utmaningar och åsikterna är många – både vetenskapliga och filosofiska. Det eldas dessutom på av olika fraktioner, allt från preppers som ser en apokalyps i en nära framtid, till klimatexperter som med vetenskapliga verktyg vet att det går att göra något reellt för att rädda planeten.

Sedan har vi 16-åringen som jämförts med Pippi, hyllats av Bono, Leonardo DiCaprio, Arnold Schwarzenegger och en rad klimatforskare.

2018 blev hon dessutom utsedd till en av världens 25 mest inflytelserika tonåringar av Time Magazine.

Vi pratar naturligtvis om Greta Thunberg som blev känd efter att hon strejkat för klimatet under tre veckor i augusti.

Många kritiska röster har höjts och de menar att det inte gör någon nytta att Greta Thunberg skolkar från skolan för att demonstrera för klimatet, men stämmer verkligen det?

Tittar man på det genomslag Thunberg fått både i Sverige och internationellt har hennes kamp gett ringar på vattnet. Hon har bland annat varit i Davos på World Economic Forum och hållit tal på FN:s stora klimatmöte i Katowice.

Enligt en färsk undersökning från First State Investments är 80 procent av generation Y intresserade av hållbara och ansvarsfulla investeringar. Och för några dagar sedan gick 35 000 belgiska elever i skolstrejk efter att ha inspirerats av just Greta Thunberg.

I Australien har premiärminister Scott Morrison hamnat i blåsväder och en het efterföljande politisk debatt har satt igång efter att elever över hela Australien valt att gå ut i en skolstrejk för miljön. Det i sin tur har lett till en samlad aktion som kommer att ske den 15 mars, School Strike 4 Climate Action.
Inspiratör? Greta Thunberg så klart.

Det finns alltså mycket ljus i mörkret. Men vi är också på väg i en riktning som riskerar att ta oss till en oåterkallelig och potentiellt sett katastrofal klimatförändring.
Därför är uppgiften att rädda planeten i våra händer, enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap.

Läser man samme klimatprofessors kommentar i SvD 25/1 så hänger det globala klimatarbetet på Tysklands möjlighet att fasa ut kolen. Det är redan fastställt att de missar klimatmålet 2020, det vill säga att minska utsläppen med 40 procent jämfört med 1990.

För Tysklands del handlar det om att ta beslut för en framtid utan att skada jobb och ekonomi, men än viktigare är det  budskap det ger till hela världen. Slutar tyskarna med brunkolet kommer det att få effekt över hela världen. Det blir en stark signal om att alla kolnationer måste ställa om till fossilfritt. Om inte världens fjärde största ekonomi klarar det målet kommer de mindre nationerna heller inte att ta ansvar.

Andra positiva effekter ser man i USA.
Olje- och gasbolagen som är bland de största utsläppsskurkarna, lämnar numera ingenting åt sitt öde.

I september 2018, efter påtryckningar från investerare och ett antal stämningar, gick ExxonMobile, Chevron och Occidental Petroleum med i en global klimatgrupp som Shell och British Petroleum redan är medlemmar i. Gruppen jobbar för att stoppa klimatförändringarna och minska utsläppen.

Flera av de här energijättarna har också gått ut och berättat att de investerar i förnybar teknik. Det ska ändå tilläggas att det främst handlar om att inga av dem vill riskera att falla under den nya teknologins översta kurva. Men om det stämmer att de faktiskt lägger så mycket pengar som de påstår blir effekten av det något gott. Nämligen en jakt på att dominera den nya energiförsörjningen i världen. Och det trots att president Donald Trump har gett klartecken till mer finansiering av just fossila bränslen.

Sen kan man notera att många av de här energijättarna fortfarande gör mycket större investeringar som släpper ut mer växthusgaser än de investerar i förnybart.

Det är viktigt att inte glömma det.

 

____

LÄS MER:

Kolkraften backar – nytt rekord

Svensk skog räddar världen – med nanoteknik

AP7 bland de bästa i världen på att hantera klimatrisker

Klimatmålen är en möjlighet, inte ett problem

AP7 kräver ökad öppenhet om lobbying mot Parisavtalet