Kan hiphopen göra oss till bättre sparare? I Tänkonomi-poddens fjärde avsnitt möts gästerna Fredrik Strage, musikjournalist, och Anita Radon, universitetslektor i företagsekonomi vid Södertörns högskola. Tillsammans djupdyker de i hiphopens textrader utifrån ett privatekonomiskt perspektiv – och sammanställer hiphopens fem bästa ekonomitips.
Lyssna här på Tänkonomi-podden
I Tänkonomi-podden utforskas ekonomiskt beslutsfattande och vad som påverkar våra beteenden. Det fjärde avsnittet tar avstamp i hiphopen, en av världens största musikgenres, som i år firar 50 år. Gästerna Anita Radon, universitetslektor i företagsekonomi och forskare i lyxkonsumtion, och Fredrik Strage, musikjournalist och författare, diskuterar hur populärkulturen påverkar våra konsumtionsbeteenden och hur sparsamma hiphopens låttexter egentligen är.
– Musik och populärkultur påverkar oss i allra högsta grad. Ifall vi ser upp till en artist eller en karaktär från en film så tittar vi ofta på vad de har på sig, vad de äter och vad de konsumerar. Det här är sådant som vi tar till oss och som dessutom sprider sig snabbt idag genom sociala medier, säger Anita Radon.
Fredrik Strage berättar bland annat själv om hur hans konsumtionsbeteende påverkades när han lyssnade mycket på hiphop.
– Jag tror själv att jag aldrig har bränt så mycket pengar på kläder som när jag lyssnade som mest på hiphop under millennieskiftet. Plötsligt ville jag köpa en dyr jacka från Puff Daddy:s märke. Jag brände massa pengar på hiphop-lyx, vilket känns helt absurt såhär i efterhand, säger Fredrik Strage.
Samtidigt innehåller hiphopens låttexter fler sparsamma råd i än vad man kan tro.
– Det finns massor av privatekonomiska råd i hiphopen! Talib Kweli är exempelvis känd som en av hiphopens mest förnuftiga rappare. I låten “Art imitates life” utbringar han och hans lika förnuftiga polare Black Thought bland annat en skål till långa äktenskap och till att betala av bostadslånet. Jag amorterade själv regelbundet i många år eftersom jag inte gillar att ha skulder, säger Fredrik Strage.
Läs hiphopens fem bästa ekonomitips nedan, förklarade av Anita Radon, eller lyssna på det senaste avsnittet av Tänkonomi-podden för att lära dig mer om hur hiphop och ekonomiskt beslutsfattande hänger ihop.
Hiphopens fem bästa ekonomitips
1. Amortera – “Let’s toast to paid mortgages, lasting marriages”
Titel: Art imitates life (2023)
Artist: Black Thought, Talib Kweli
Anita Radon förklarar:
– Om man har möjlighet och beroende på din situation inklusive räntan, så är det en bra sak att betala av lånen.
2. Investera – ”Now I have a seat at my table, let me do you the business. Diversify your millions, you can live off the interest. Make every revenue stream flood, see where it took me. And make that money stack higher than giraffe’s pussy.”
Titel: Everything (2012)
Artist: Xzibit
Anita Radon förklarar:
– Det är jätteklokt att sprida riskerna! Annars kan det bli problematiskt om något händer.
3. Spara till barnen – ”Promise me you gon’ stack, promise me you gon’ ball, promise me you’ll invest three fourths of it all. Why? So your kids, kids, kids, can have some cheese.”
Titel: Hollywood divorce (2006)
Artist: André 3000, Outkasts
Anita Radon förklarar:
– Att spara till sina barn är inte fel, men hur mycket är helt beroende på din situation. Just tre fjärdedelar är kanske lite mycket för vissa att spara, men man kan tänka att väldigt lite per månad ändå kan bli någonting på sikt.
4. Snåla lagom – ”Ayy, where the gold at, baby? (Fuck I need gold for man?) Ayy, where the clothes at, baby? (Fuck I need clothes for man?) Ayy, where the dough at, baby? (In the bank, you know I ain’t tryna blow that baby.)”
Titel: ”$ave dat money” (2015)
Artist: Lil Dicky & Fetty Wap
Anita Radon förklarar:
– Det här har att göra vilka prioriteringar man har. Vi är idag generellt rätt dåliga på att spara, då vi gärna vill ha produkten i fråga nu. Oavsett om sparandet sker innan eller efter konsumtionen så är det viktiga att sparandet faktiskt sker – någon gång.
5. Pengar är inte allt – ”I don’t know what they want from me. It’s like the more money we come across, the more problems we see.”
Titel: ”Mo money mo problems” (1997)
Artist: Kelly Price, The Notorious BIG
Anita Radon förklarar:
– Jag skulle inte säga att vi idag är för fokuserade på pengar men däremot konsumtion. Konsumtionskulturen och konsumtion av varumärken står i fokus. Vi jobbar inte för att tjäna mer utan snarare för att kunna köpa mer saker. Vi borde istället tänka mer på vad som är tillfredsställande och hålla konsumtionen på en nivå som gör oss glada – utan att den nivån behöver vara extremt hög.
Lyssna här på Tänkonomipodden