När man hör ordet prepper eller prepping så brukar man normalt inte tänka att det rör sig om högutbildade eller personer med hög socioekonomisk status. Men det är precis vad konsumtionsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg upptäckt att det handlar om i en ny undersökning.
Om vi ställs inför en osäker situation så kan prepping och hamstring vara verktyg vi använder för klara av den. Ett färskt exempel är den globala Coronapandemin som vi ställdes inför förra året. Redan i inledningen av pandemin kunde man se att många började fylla på sina förråd med hygienartiklar och mat. Det var till och med slut på toalettpapper i flera butiker.
Enligt Konsumtionsrapporten 2020 har 22 procent av Sveriges befolkning hamstrat under covid-19. En annan sak som också växte var intresset för prepping, alltså att tidigt förbereda sig för en
eventuell katastrof. På Google ökade antalet sökningar om prepping kraftigt, enligt Elias Mellander, konsumtionsforskare och etnolog vid Centrum för konsumtionsforskning på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
— I våras märktes en kraftig ökning, som sedan gick tillbaka till tidigare nivåer, säger han. Sannolikt sjönk intresset i takt med att pandemin blev en del av vardagen och då det framgick att livsmedelsförsörjning och liknande system inte var direkt hotade, säger han.
Något Elias Mellander upptäckte med dem som hamstrar och preppar är en gemensam faktor: det är helt knutet till vår ekonomi och utbildning. Enligt forskarna kan det finnas flera orsaker till varför personer med hög socioekonomisk status förbereder sig mer inför olika katastrofscenarier.
— Kanske krävs det utbildning och ekonomiska resurser för att förbereda sig för framtiden samt att minska risken att smittas av covid-19 här och nu. De som hamstrar är i regel mer cyniska till samhället, och mer öppna för att förändra det. Utbildning och ekonomiska resurser kan föranleda både insikt och handlingskraft, säger John Magnus Roos, konsumtionsforskare på Centrum för konsumtionsforskning, samt redaktör för Konsumtionsrapporten.
De enkätundersökningar som presenteras i Konsumtionsrapporten visar att människor som hamstrar har en något högre medelinkomst än de som inte hamstrar, samtidigt som de som hamstrar har en avsevärt högre utbildning. 44 procent har en universitetsutbildning jämfört med 33,9 procent av dem som inte hamstrar.
Både Elias Mellander och John Magnus Roos ser flera förklaringsmodeller till de strömningar som ligger bakom prepping. Elias Mellander menar att man kan koppla preppingbeteendet till en stabil finansiell situtation, men att det han har fått fram genom de djupintervjuer han gör just nu på ämnet handlar om att många vill bygga upp matförråd, trygga vattentillgången, lära sig att ta vara på naturens tillgångar och till att i princip ha förmågan att vara självförsörjande – men det kräver många gånger också att man har god ekonomi och högre akademisk utbildning.
— Många som jag har talat med har en ganska trygg ekonomisk tillvaro. Ofta innebär prepping initialt ökade utgifter för att bygga upp ett krislager, vilket givetvis är lättare att hantera för den med mer ekonomiska resurser. Sen är det ju också så enkelt att det faktiskt kräver plats och ett visst utrymme, säger han.
John Magnus Roos menar att förutom högre socioekonomisk status så var hamstrandet mest utbrett hos barnhushåll och storstadsbor.
— Kanske kan dessa faktorer förklara en del av hamstrandet hos de med högre socioekonomisk status. De vill skydda sina nära och de får snabbt information om nya trender, såsom hamstrande och preppande, under pandemins början.