Den globala ekonomin har gått in i en mild lågkonjunktur som väntas sträcka sig en bra bit in på nästa år. Orsakerna till lågkonjunkturen är flera, men de två främsta är svag efterfrågan i Europa och geopolitiska spänningar i omvärlden.
I Europa, dit drygt 70 procent av svensk export går, är ekonomin i en svag tillväxtfas. Detta beror på en rad faktorer, bland annat hög inflation, stigande räntor och krigsutbrottet i Ukraina. Så vad innebär det för svensk arbetsmarknad? Och vad händer om det bli omorganisation och du ombeds runda av arbetslivet lite tidigare?
För att lägga till ytterligare orsaker så är AI-utvecklingen ytterligare en parameter som man måste räkna in i ekvationen. Det visade sig tidigare i veckan när spelbolaget Mindark sa upp nära hälften av de anställda för att istället satsa på AI.
Så vad händer om företaget du jobbar på bestämmer sig för en omorganisation? De vill helt enkelt effektivisera och minska på personalen. Det fösta man måste ta reda på är vilken anställningsform man har och hur länge man varit anställd. Ibland kan facket och arbetsgivaren komma överens om till exempel avgångsvederlag. Det är dock frivilligt så det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att betala ut och man behöver inte heller som anställd acceptera det.
Det finns även andra lösningar som till exempel avgångspension där man får ekonomisk ersättning istället för lön, som kompensation för tjänstepension och allmän pension.
När du närmar dig pensionsåldern kan du välja att jobba mindre, men ändå få nästan samma lön och fortsätta spara till din pension som om du jobbade heltid. Se exempel:
- 80/90/100-regeln: Om du är runt 63 år kan du välja att:
- Jobba 80% av din vanliga arbetstid.
- Få 90% av din vanliga lön.
- Men ändå få 100% av pengarna som går till din pension.
- Delpension (offentlig sektor): Om du jobbar för kommunen, regionen eller staten och är mellan 61 och 65 år kan du minska hur mycket du jobbar. Även om du jobbar mindre förlorar du inte lika mycket i lön eller pension som du annars skulle ha gjort.
Exemplen ovan är dock endast ett erbjudande fån arbetsgivaren, så det är viktigt att ha i åtanke att det kan skilja sig från arbetsplats till arbetsplats, men även mellan personer även om man jobbar på samma ställe.
Många arbetsgivare övergår nu till att betala mer till tjänstepensionen istället för att finansiera olika sätt att jobba mindre. Detta kallas ofta för flexpension eller deltidspension. Syftet är att ge dig mer kontroll över när och hur du vill pensionera dig. Så efter många år i arbetslivet kan du bestämma om du vill använda dessa pengar för att jobba kortare dagar eller för att få en större pension när du slutar jobba.
Saker att tänka på:
- Jobba så länge som är möjligt, det leder till högre pension.
- Väljer du att gå ner i arbetstid eller slutar arbeta tidigare påverkas både lön och pension.
- Premiepensionen är en del av den svenska allmänna pensionen. Om du väljer att ta ut den tidigt kan den också bli lägre, beroende på hur länge du har kvar till den officiella pensionsåldern och hur dina premiepensionspengar har presterat på börsen.
- Garantipensionen är avsedd för dem som har haft låg eller ingen inkomst under sitt arbetsliv. Om du går i pension tidigt och har rätt till garantipension kan detta också påverka storleken på denna pension.
- Du kan tidigast ta ut allmän pension från 63 års ålder. Om du är född 1960 gäller istället 62 år. Men om du tar ut din pension tidigare blir din månatliga pension lägre. Det beror på att den förväntade utbetalningstiden ökar och att det finns en åldersfaktor som justerar beloppet nedåt.
- Var noggrann med att få skriftligt från arbetsgivaren om de villkor ni bestämmer ifall du accepterar och stäm av med facket.
- Och glöm inte! Det går inte att ångra sig när man väl skrivit på. Du kan inte pausa tjänstepensionen, men du kan ändra ditt uttag av den allmänna pensionen.
Vill du veta mer, kan du läsa på minpension.se