Personligheten påverkar våra ekonomiska beslut. Det visar en nya avhandling av Camilla Strömbäck vid Linköpings universitet.
Camilla Strömbäck ville ta ett annat perspektiv i utgångspunkten beteendefinans och fokusera på vilka ekonomiska beslut vi tar i vardagen och hur vi människor faktiskt mår när vi tar de här besluten. Till exempel om jag köper en ipad för 6 000 kronor nu, hur påverkar det mig i slutet av månaden?
– Jag ville undersöka hur individuella skillnader kan – eller inte kan – förklara vardagliga ekonomiska beteenden. Till exempel om människor betalar sina räkningar i tid och om de sparar pengar. Resultatet visar att människor som är eftertänksamma, optimistiska och har god självkontroll mår bättre i fråga om sin ekonomi, säger Camilla Strömbäck, nybliven doktor i nationalekonomi.
De resultat Strömbäck fått fram visar att personer med självkontroll, optimism samt eftertänksamhet har ett stort samband med klokt ekonomiskt beslutstagande. När dessa personer fattar ekonomiska beslut har de mindre ångest och oro.
De betalar exempelvis räkningar i tid, sparar till pensionen, har en ekonomisk buffert. Resultatet bygger på en enkät där 2063 personer själva fått uppskatta i vilken grad de har vissa psykologiska egenskaper och rapportera sitt ekonomiska beteende och välmående.
Det finns tidigare forskning som visar på flera hinder som gör ekonomiskt beslutsfattande svårt. Till exempel innan Kahneman och Tversky utveckling av Prospektteorin ansåg många att människan var rationell. Tidigare har forskningen kring hur människor fattar ekonomiska beslut utgått från ”homo economicus” – att vi är rationella. Men modern forskning har istället visat att det inte riktigt stämmer. Vi fattar dagligen ekonomiska beslut som är dåliga för oss.
Kahneman och Tversky kunde med sina experiment visa hur irrationella vi människor faktiskt är. Genom psykologi och ekonomi fick de fram ett helt nytt sätt att se på vinster och förluster.
Till exempel är vi dåliga på att hur vi kommer att reagera emotionellt på ett visst beslut efter att vi tagit det. Vi fördröjer beslut och saknar den självkontroll som behövs för att uppnå långsiktiga mål.
Avhandlingen bygger även på försök där 200 provdeltagare inte bara fick beskriva sin egen personlighet utan även deltog i tester som undersökte både intelligens och impulskontroll.
Inget samband hittades dock mellan människors ekonomiska beteende och intelligens vilket förvånade Camilla Strömbäck.
– Min slutsats är att goda vanor och förmågan att motstå frestelser är viktigare för det ekonomiska beteendet än impulskontroll. Vanorna förhindrar att en person hamnar i ekonomiskt knepiga situationer och finns redan när ett beslut måste tas, säger Camilla Strömbäck.
Avhandlingen: Self-Control, Financial Well-Being, and Motivated Reasoning: Essays in Behavioral Finance