Känner du den? Den digitala tsunamin som sköljer över oss? Om vi ska tro hjärnforskaren Katarina Gospic som är aktuell med boken Digital tsunami har vi många möjligheter om vi anammar alla digitala möjligheter. Se hur!
“Digital tsunami – revolutionen som kan rasera eller rädda världen” heter Katarina Gospics nya bok och vi vill ju gärna fokusera på möjligheterna. Hur kan egentligen vår pågående digitala och teknologiska tidsera lyfta människor ur fattigdom, ge oss bättre hälsa OCH rädda vår planet?
– Teknik gör att alla människor kan äga något som inte kan tas ifrån dem genom korruption. Den kan exempelvis förutse cancer fyra år innan den uppkommer vilket ger oss tid att handla förebyggande. Med självkörande och uppkopplade fordon kan vi optimera transporter, fördela resurser – och minska utsläppen, säger Katarina Gospic.
Men vad krävs för att vi ska lyckas?
– Vi behöver förstå vad data är, hur den samlas in och hur den kan användas. Lära oss om möjligheterna och att undvika fallgroparna.
I boken skriver Gospic:
”Om vi hade regler i samhället som såg till att vi ägde vår egen data, och inte minst att företag hade en skyldighet att göra datan tillgänglig för att gagna mänskligheten, skulle den information som nu finns utspridd i olika företagssilos faktiskt kunna rädda världen.”
Kan det bli verklighet, tror du?
– Det finns krafter som verkar för det, bland annat inom EU. GDPR är ett steg i rätt riktning att få mer kontroll över vår egen data. Allt är möjligt om viljan finns.
Varför förutser vi inte cancer innan den uppstår, om vi kan, redan idag?
– Det handlar om okunskap och rädsla för ny teknologi. Att implementera nymodigheter inom sjukvården är en motsträvig process vilket gör att det tar längre tid än nödvändigt. Bygger vi upp samhällsstrukturer som underlättar detta skulle det inte behöva vara så. Vidare behöver medborgarna efterfråga denna typ av service. Ökar efterfrågan tenderar marknaden att tillhandahålla lösningar.
Du skriver om blockchain också – varför nyttjar vi inte det mer idag?
– Återigen handlar det om kunskap och förutsättningar för att en teknik ska utvecklas. Sedan ska vi vara öppna med att det finns de som exempelvis gillar korruption och valfusk. Ny teknik hotar deras position. Blockchain är ju en princip som företag behöver implementera för att vi ska kunna nyttja den. Just nu är bitcoin det mest kända exemplet där blockchain används. Stora företag inom livsmedelsproduktion gör också stora satsningar så att jag som slutkonsument ska kunna spåra varifrån maten kommer.
Enligt en studie som Gospic hänvisar till i boken är den 24 mars 2023 dagen då Sverige blir ett helt kontantfritt samhälle.
Tror du att det blir så?
– Mer ja än nej. Sedan är det sannolikt så att någon sedelbunt kommer finnas instoppad i madrasser här och var. Egentligen är det viktigt att kontanter finns för vår egen säkerhets skull, just om något händer med det digitala. Hur dysfunktionella blir vi inte av ett strömavbrott eller av att ha dålig täckning?
Vad lärde du dig av att skriva den här boken?
– Att människor befinner sig på väldigt olika stadier när det gäller digitalisering. Bara faktumet att vår egen statsminister inte näthandlat är oroande. Då digitalisering sker så snabbt kommer det att skapas stora klyftor mellan de som hänger med och de som står utanför. Till de drabbades nackdel. Vidare får det mig att undra hur högt uppsatta ledare ska leda folket genom den enorma transformation som pågår när de själva inte har koll. Det går inte att läsa sig till hur man cyklar – man behöver prova och vara en del av det. Detsamma gäller den digitala tsunamin som nu sveper över samhället.
Hur förhoppningsfull är du om framtiden?
– Ja, hoppet om människan är det sista som lämnar mig.