Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

Killgissa på aktiemarknaden – en riktig fara

2017 var ”killgissning” ett nyord som syftar på män som uttalar sig självsäkert om saker de inte har koll på. Bakgrunden till beteendet är inte helt klart men forskare menar att det finns kopplingar till det manliga könshormonet testosteron. Men oavsett om det är hormonsstyrt eller inte kan killgissningar stå dig dyrt, till exempel om du ska handla med aktier.

Enligt forskningsartikeln Who Feels the Nudge? Knowledge, Self-Awareness and Retirement Savings Decisions är det personer som överskattar sin finansiella förmåga som får sämst avkastning på sina investeringar. De som tror sig kunna mer än vad de faktiskt kan fattar oftare beslut som är dåliga på lång sikt.

Människor är inte fullt ut rationella, utan fattar beslut med både mage, hjärta och hjärna. Ibland söker vi mycket information inför ett viktigt köp. Men ibland vill vi bara ha snabb tillfredsställelse och köper snabbkaffe på väg till jobbet eller en ny tröja som ett sätt att belöna oss själva.

För att få människor att fatta det smartare beslutet behöver vi få en ”knuff” (nudge) i rätt riktning. Det handlar om att lura vår egen hjärna. Precis som affärsidkarna lurar oss. Allt handlar om psykologi. Journalisten Alexander Norén som skrivit boken ”Nudging – så funkar det” beskriver hur restauranger och kaféer utnyttjar vårt sätt att välja genom sina menyer. Det som är dyrast vill de naturligtvis helst sälja, därför finns det alltid högst upp på menyn, medan det som är billigast är längst ned.

Det var nobelpristagaren Richard Thaler som myntade begreppet ”nudge”. En nudge kan bäst beskrivas som en försiktig knuff för att få en person att göra på ett visst sätt. I det experiment som utfördes i rapporten som nämns i inledningen studerade forskarna hur olika grupper av individer påverkas av en nudge när det kommer till pensionssparande.

De personer som var medvetna om sina kunskaper, oavsett om de kunde mycket eller nästan ingenting, navigerade också väl på finansmarknaderna. De förstod när de hade förmåga att själva fatta beslut och när de behövde ta hjälp av en expert. De personer som var medvetna om sin låga kunskap var också försiktiga i sina beslut och kunde därmed undvika kostsamma misstag.

Finansiell förmåga är ett begrepp som diskuteras allt mer. Finansinspektionen följer regelbundet upp hur svenskarnas finansiella förmåga utvecklas. Majoriteten av svenskarna känner sig bekväma med grundläggande ekonomiska koncept som inflation, ränta på ränta och avgifters betydelse för långsiktig avkastning. Ändå är det en stor andel av befolkningen som inte hänger med i svängarna. Det gör konsumenterna sårbara och försämrar konkurrensen på finansmarknaden.

När konsumenter har svårt att förstå och utvärdera olika erbjudanden har de också svårt att fatta välgrundade beslut. I ett samhällsperspektiv visar det här att psykologiska faktorer behöver beaktas i ekonomisk kommunikation. Konsumenter vill göra rätt men har svårt att navigera i informationsflödet.

Så känn dig själv. Stora kunskaper är inte den avgörande faktorn för att du ska få bra avkastning på pensionssparandet. Det viktiga är att veta vad du inte vet.