När klimatet och hälsan sätts i främsta rummet väljer allt fler bort kött till förmån av importerad soja. Även om syftet är gott så kommer inte de importerade köttersättningarna utan problem.
Det är inte bara vi människor som förbrukar soja i livsmedel, det används även till kraftfoder av svenskt lantbruk.
Det största problemet är att i Sverige är det svårt att odla sojabönor och de flesta ersättningarna är baserade just på det. Däremot Kina, Indien och Sydamerika har perfekta förhållanden för att odla sojabönor. De senaste tio åren har odlingarn ökat kraftigt, något som också fått stora konsekvenser för miljö och hälsa, främst på grund av skövling och bekämpningsmedel, skriver Forskning.se.
I Sverige har man under en längre tid kämpat för att hitta ett substitut för soja och quorn. Och av en ren tillfällighet upptäckte livsmedelsforskarna Marilyn Rayner och Karolina Östbring vid LTH, Lunds universitet, att resterna av rapsplantan innehåller flera högkvalitativa proteiner.
– När jag och mina kollegor Marilyn Rayner och Ingegerd Sjöholm började kolla på varför rapsresten inte används som människoföda sa vi till oss själva ”antingen är vi dumma i huvudet. Eller så är vi något stort på spåren”, berättar Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH.
Anledningen till frågesällningen ovan var att på 80-talet försökte man i Kanada – som är extremt rapstätt – förädla rapsproteinet, men man fick lägga ner planerna på grund av att det innehöll glukosinulat. Men enligt Karolina Östrbring har utvecklingen gått rejält framåt de senaste 40 åren och nu finns det filtreringstekniker som kan rensa bort de oönskade ämnena. Däremot får man än så länge räkna med en bismak av gräs men också det försöker forskarna försöker mildra. Men vi människor får nog räkna med att det blir en viss bismak av växter i vår föda framöver.
– Tänk på flytande havre eller sojamjölk, de smakar ju lite havre respektive soja, säger Karolina Östbring.