Den 25 september kom IPCC:s nya specialrapport om kryosfären ut. FN:s klimatpanel hade en mer allvarsam ton än i tidigare rapporter. Att den kom i samband med Klimatveckan i New York gjorde med all säkerhet att den fick än större uppmärksamhet, och som en extra dimension till det även Greta Thunbergs tal.
Klimatpanelens senaste specialrapport täcker in det som kallas kryosfären, det är de snö- och istäckta delarna av jorden och man har sammanställt den senaste forskningen i området.
Det är i princip oundvikligt att göra något åt de klimatförändringar som redan nu börjat ta form fram till år 2050. Tar man de mindre landglaciärerna är de troligen förlorade flera hundra år framåt i tiden, antagligen mycket längre.
– Jag är mest rädd om källflöderna till flera av Asiens floder som kommer sina och medföra stora problem med dricksvatten, jordbruk och vattenkraft. Korallreven ligger illa till och kan till stora delar dö ut runt 2050, så det gäller att ta bort andra stressfaktorer som påverkar negativt, exempelvis miljögifter. I Arktis kommer sommarisen försvinna, men havsisen kommer frysa till runt norra Grönland och nordvästra Kanada. Här behövs reglering av de olika sektorerna som ser potentiella möjligheter när ett ”nytt” hav öppnas upp, säger Tom Arnbom expert Arktis, hav och arter på WWF, när AP7 Förvalt får tag på honom.
Tom Arnbom är knappast ensam i sin analys, flera forskare har gått ut i både sin egen forskning och i medierna och konstaterat att ingen vet exakt när konsekvenserna av våra globala utsläpp kommer att slå till, men en sak är säker – vi måste vända utvecklingen nu. Annars kommer det att bli förödande humanitära kriser på flera platser på jorden. Det handlar om översvämningar, torka, svält och extrema väderomställningar.
– Forskarna som presenterade IPCC-rapporten var ovanligt tydliga med att vi måste agera nu. Varje tiondel räknas. Rent krasst så är det lönsamt att genom kraftsamling ställa om energisystemen nu och minska växthusgaserna, annars kan långsiktiga investeringar riskera stora förluster.
Enligt Arnbom kan det också vara mer lönsamt att återskapa dränerade våtmarker i lågproduktiva skogar och därmed minska utsläpp och även ta upp koldioxid ur luften, än att hugga ned skogen.
På frågan om Arnbom på riktigt tror att den klimatkris som alla varnar för verkligen kan stoppas svarar han med en viss återhållsamhet.
– Det är med sorg jag ser dagens Arktis försvinna. Ekosystemen kommer förändras och tyvärr kommer en del obehagliga överraskningar ske som vi inte hade kunnat förutse. Vi måste träna och vara psykologiskt förberedda på det oväntade, det är en tidsfråga innan det sker.
Han avslutar dock i en positiv anda.
– Jag är positiv till mitt sinne och tror att vi kommer klara klimatkrisen, men det blir strid mot klockan.
Här kan du ladda ner hela IPCC:s rapport.