Klimatförändringarna sätter spår på såväl människor som djur, men en sjukdom som har ökat i Sverige de senaste åren är harpest.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Resultaten visar att harpest kommer att bli vanligare i de nordliga breddgraderna.
Temperaturen stiger i både Sverige och övriga Europa och det leder till förändrade regn- och snöförhållanden samt hur vattenflödena går genom landskapet. Det i sin tur innebär förändrade förhållanden för insekter som kan vara smittbärare för olika sjukdomar.
Forskare vid Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet har undersökt effekterna av sådana klimatförändringar för harpest. Sjukdomen drabbar främst smågnagare, men även människor. Och när klimatet bli varmare ökar risken för harpest hos människor.
– Harpest är dödligt för gnagare och ger allvarlig sjukdom hos människor, säger Gia Destouni, forskare vid Stockholms universitet. Vi har använt en testad statistisk sjukdomsmodell som har, till exempel, kunnat förutse sex av sju år med relativt stort antal harpestfall hos människor i Dalarna mellan 1981 och 2007.
Harpest sprids till människor på olika sätt. I de stora skogsområdena i Sverige, Finland, Ryssland och Alaska är bett av smittade myggor en vanlig spridningsväg.
I framtida forskning kommer man att kunna använda samma metodik vid klimateffekstudier för att kunna förutsäga olika sjukdomsutbrott som kan tänkas slå till på grund av förändrat klimat.
Artikeln publicerades i International Journal of Environmental Research and Public Health.