På Umeå universitet finns en arbetsgrupp som jobbat med ny rapport som heter ”The Lancet Countdown”. Den har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Forskarna har fokuserat på hur riskerna med klimatförändringarna påverkar barnen under såväl uppväxten som i framtiden när de är vuxna – och det är en ganska allvarsam läsning.
– Barn hör till de mest sårbara för ökad spridning av infektionssjukdomar som vi redan kan se effekter av med höjda temperaturer och mer extremväder. Barnen är också särskilt känsliga för luftföroreningar och brist på rent vatten, säger Maria Nilsson vid Umeå universitet.
Enligt rapporten skadar redan klimatförändringarna världens barn och hälsa. Den kommer att påverka en hel generations välbefinnande om inte Parisavtalet uppfyller målet för att begränsa uppvärmningen till långt under 2 grader. Men faktum är det att ett barn som föds idag kommer att leva i en värld som är 4 grader varmare än idag – om inte drastiska åtgärder vidtas.
På svenska kallas projektet för ”nedräkningen” och det syftar på den tid man har på sig att ändra kurs inom viktiga områden inom FN:s Agenda 2030. Totalt deltar 35 institutioner världen över i arbetet till ”nedräkningen” varav forskare på Umeå universitet är en av arbetsgrupperna. Man har tittat på 41 indikatorer om hälsa och miljö.
Det går inte att komma undan att en deppig känsla infinner sig – även om den andas positivitet under den andra halvan.
Men sett till andra studier och rapporter som kommer hela tiden, till exempel Production Gap 2019 och Emissions Gap report 2019 från FN:s miljöprogram UNEP pekar inte prognosen på att vi kommer att nå långt under 2 grader, om vi ens kommer att lyckas med det. Tvärtom Gapet mellan både produktion och utsläpp går inte ihop med klimatmålen.
I rapporten beskriver man scenarion som visar att de barn som föds idag kommer att få kämpa för att överleva om utvecklingen fortsätter som nu.
Och i rapporten Production Gap 2019 visas det tydligt att utvecklingen går åt fel håll. Forskarna har i denna rapport nämligen räknat på hur länder som producerar kol, olja och gas går ihop med målsättningarna i Parisavtalet. Ska även nämnas att rapporten gjorts i samråd med UNEP.
Och, det ser som sagt inte bra ut. Gapet mellan produktion och klimatmål går inte ihop. Fortsätter man enligt de planer som länderna har är världen på gång att producera 50 procent mer fossila bränslen än vad som kan förbrännas om vi ska nå i alla fall 2 grader. Och det är ännu större gap om det ska hållas till 1,5 grader – då snackar vi 120 procent mer enligt produktionsplanerna.
De barn som föds idag kommer alltså att få kämpa för sin överlevnad om det blir som det scenario The Lancet Countdown beräknat. Det kommer att se ut ungefär så här i framtiden om inte kraftfulla åtgärder görs nu:
- Det kommer att vara cirka 4 grader varmare än idag.
- Barnen kommer att växa upp i en miljö som hotar maten.
- Luften de andas kommer att vara förorenad, mer än idag, och i över 90 procent av städerna kommer det att förvärras.
- Deras hjärtan och lungor kommer att förstöras från det ögonblick de tar sitt första andetag.
- Instabilt väder kommer att drabba skördarna.
- Det leder till matbrist. Barnen kommer att vara de som drabbas hårdast av näringsbrist och hunger.
- Genom deras vuxna liv kommer de att uppleva fler värmeböljor, fler naturkatastrofer och spridning av allvarliga sjukdomar.
- De kommer att uppleva hur klimatet intensifieras och leder till massmigration och klimatflyktingar.
- Extrem fattigdom kommer att öka.
Det som känns kluvet är att rapporten ändå avslutas i en positiv tongång, det är svårt att ta in när man läst 2019 production Gap och Emissions Gap report 2019. Men om forskarna är hoppfulla borde kanske vi också vara det, samtidigt är det så klart svårt när det blir dubbla budskap.
Men, och det här är viktigt. Enligt The Lancet Countdown hävdar man att så länge länderna följer Parisavtalets mål att minska utsläppen med 7,4 procent per år från och med nu fram till år 2050, så kommer ett barn som föds idag att på sin 31:a födelsedag uppleva en värld helt utan utsläpp av koldioxid. Men då krävs det rejäla krafttag och de blir mer kostsamma för varje år som går.
Men det finns hopp, fast det krävs politiska incitament.