Kampen mot tiden driver på innovationer och drivkraften att hitta ersättare till dagens bränsle – det krävs nämligen fler alternativ till sol-, vind- och vattenkraft. Det menar Marcus Aldén professor i förbränningsfysik vid LTH, Lunds universitet.
Jakten på klimatsmarta alternativ har intensifierats på senare år och på LTH håller man just nu på att undersöka om jordskorpans vanligaste metaller kan avändas som koldioxidneutralt bränsle. Efter förbränning kan dessa ämnen i ett slutet grönt kretslopp, via elektrolys, bli metall igen. Man kommer att studera ämnen som ammoniak och biobränslen också.
Marcus Aldén arbetar just nu med en världsunik laserutrustning och med hjälp av denna kan forskarna studera hur olika typer av förbränning fungerar och vad som krävs för att de ska fungera renare och effektivare.
Aldén fick nyligen 34 miljoner i anslag från Wallenbergsstiftelsen för att studera hur förbränning av järn, kisel och aluminium i pulverform fungerar. Skulle det visa sig att metallerna går att tämja kan resultaten få stor praktisk nytta.
– De här metallerna har i stort sett samma energiinnehåll som fossila bränslen och energiomvandlingen sker med hög effektivitet, säger Marcus Aldén.
I projektet ingår också att studera potentialen med ammoniak som bränsle, som vid förbränning inte heller släpper ut koldioxid.
Egentligen finns det bara fördelar om den här processen skulle fungera. Det skulle innebära att Sverige bli mindre sårbart och kan minska behovet av att importera naturgas, diesel och bensin. Istället kommer vi kanske att kunna använda metaller för att framställa vätgas.
Aldén själv vill inte sälja in idén alltför mycket, han menar att det är i ett teststadium och att det mycket väl kan visa sig vara alltför komplext.
– Oavsett så befinner vi i oss i ett läge med en ökande CO2-halter i atmosfären. Det gör att vi måste studera lite mer exotiska energialternativ, avslutar Marcus Aldén.