Som konsumenter har vi extremt många valmöjligheter när vi ska ta finansiella beslut. Samtidigt är många ointresserade – kanske för att det är onödigt krångligt. Det menar Finansinspektionen (FI) i sin rapport konsumentskyddet på finansmarknaden. Nu lovar man att vara tydligare kring regler om att ”tillvarata kundens intresse”. Här är några av de risker som FI lyfter fram i rapporten:
Tydligare avgifter
Hur ska konsumenten kunna avgöra om en produkt är prisvärd om den inte går att överblicka? Att utvärdera sparprodukter försvåras av att avgifter och kostnader ofta uttrycks i procent och kan bestå av flera delar. För att konsumenterna ska ha en chans måste företag som säljer sparprodukter var tydligare kring risk och avgifter.
Premiepensionens många val
Utbudet inom premiepensionen är svindlande – idag finns över 800 fonder. Sparare i premiepensionssystemet är särskilt utsatta, eftersom många är obekanta med fondsparande och ändå behöver fatta ett beslut. Många sparares pengar hamnar i dyra fonder eller med en riskprofil som inte passar livssituationen – ofta påhejat av försäkringsförmedlare med egna intressen.
Premiepensionens system innebär ett slags tvångssparande och kan utnyttjas av oseriösa företag där passiva sparare blir offer för aggressiv försäljning. Ett exempel på ett företag som inte höll måttet var maltesiska Falcon Fund som kastades ut sommaren 2016.
Tidigare har det föreslagits att sparare som valt bort förvalet inom premiepensionen regelbundet ska behöva bekräfta detta val. Det är ett steg i rätt riktning menar FI men man vill också förhindra att sparare hamnar i en sådan fond i första läget. Här måste konsumentskyddet vara starkt eftersom sparandet är obligatoriskt.
Lån
Bolån till svenska hushåll uppgick i mars 2017 till nästan 3 000 miljarder kronor. Mer än 16 procent av de nya bolånetagarna har en skuldkvot på mer än 600 procent av hushållets årsinkomst. Därmed är de sårbara för en räntehöjning – särskilt eftersom många har bolån med rörlig ränta. Det amorteringskrav som infördes 2016 har gjort att fler köper något billigare bostäder, belånar sig mindre och även amorterar.
FI skriver också att 8 200 kronor var det genomsnittliga konsumtionslånet i Sverige sista kvartalet 2016. Det är oroande att denna typ av lån ökar och att många sägs upp i förtid av låntagaren för att läggas om till ett större lån eller ett lån med längre löptid, i stället för att betalas tillbaka.
Långivare, förvaltare och säljare är proffs. Konsumenterna är amatörer och därför måste de skyddas. Om du behöver tips för hur du ska hantera den oseriösa skaran av rådgivare besök gärna sajten Bli inte blåst. Här delar några av Sveriges ledande sparekonomer och pensionsexperter med sig av sin kunskap och ger dig bra tips och råd på vägen.
Louise Svensson