Mitt i all dysterhet finns det goda nyheter också. Utsläppen av kväveoxider har minskat med 7 procent mellan 2018 och 2019. Men även utsläpp av andra miljö- och hälsofarliga ämnen som sot, kvävedioxid, kolväten och svaveldioxid har minskat. Och det trots att Sverige haft en relativt stark ekonomi.
Varje år sammanställer Naturvårdsverket data över Sveriges utsläpp av luftföroreningar. Och 2019 visar en kraftig minskning av utsläpp av kväveoxider och flera andra föroreningar.
– Det är positivt att vi ser en markant minskning under en tid med relativt stark ekonomi i Sverige. Luftföroreningarna behöver fortsätta minska, för att vi ska skydda människors hälsa och för att vi ska klara kraven från EU, säger Johan Genberg Safont, handläggare på Naturvårdsverkets luftenhet.
Det är främst inom transportsektorn minskningen av kväveoxider har minskat. Det gäller personbilar, som idag står för de största utsläppen. Det har minskat med hela 8 procent. Från dieselbilar har det minskat med 7 procent och från bensinbilar 11 procent.
– Det här är första gången på flera år som kväveoxidutsläppen minskar från dieselbilar även om utsläppen fortfarande är betydligt högre än för bensinbilar, säger Johan Genberg Safont.
Inom sjöfarten minskade kväveoxidutsläppen med 27 procent. En viktig förklaring till minskningen är bytet från tung eldningsolja till naturgas.
Men, i en artikel från DN 2017, menar Lena Nerhagen, forskare på VTI, Statens Väg och transportforskningsinstitut, att debatten om kväveoxider är starkt överdriven. Enligt henne är det viktigare med en minskning av koldioxid.
– Min bedömning är att nyttan av att minska koldioxidutsläppen är större än kostnaden av något ökade utsläpp av NOx (kväveoxider).
De globala utsläppen av koldioxid ser inte ut att minska. Trots nedstängningen som skett på grund av coronapandemin så når växthusgaserna i atmosfären nya rekordnivåer, det visar Meteorologiska världsorganisationen, WMO, i sin årliga rapport.
Även Sveriges utsläpp av växthusgaser minskar för långsamt. Det konstaterar Naturvårdsverket i en ny rapport.
– Det är en större minskning än i fjol, men fortfarande alldeles för långsamt om det fortsätter i den här takten, säger Anna-Karin Nyström, enhetschef på myndighetens klimatmålsenhet, till TT.
Om vi ska nå nettonollutsläpp till 2045 krävs en genomsnittlig minskning med 6–10 procent.
Men man måste ändå se det som något positivt att kväveoxidutsläppen minskat så pass mycket som den har gjort i Sverige. Små framsteg är också viktiga. Om än inte tillräckliga.