Den utgångspunkten har Åsa Callmer, forskare på KTH, i sin avhandling. Hon menar att rika människor, grupper och samhällen måste utveckla en känsla av tillräcklighet och ta ett steg tillbaka. Det är ett problem när konsumtion blir en livsstil och allt man köper hela tiden måste läggas upp på sociala medier. Det ökar per automatik människans klimatavtryck.
Åsa Calllmer har studerat begreppet Sufficiency. Tillräcklighet på svenska. Hon har granskat hur tillräcklighet kan styra det svenska samhället att bli mer hållbart.
– Tillräcklighet handlar om ett starkt rättvisetänk, att vi behöver dela på de resurser som finns. Det innebär att de rika i världen helt enkelt måste backa från det miljöutrymme som de ockuperar idag, bland annat genom att minska sin konsumtion. Tillräcklighet handlar om att landa i att vi har det ”good enough”, bra nog, säger Åsa Callmer.
Callmer har undersökt både kommunal, regional och nationell nivå på tillräcklighetsprincipen, samt intervjuat enskilda individer. När det gäller indvidnivån har hon studerat två olika grupper av människor.
Mest intressant är intervjuerna på individnivå. Hon har närmat sig en grupp som har haft ett köpfritt år och en grupp som följt den så kallade ”KonMari-metoden”, en metod där man rensar sitt hem på saker som inte längre ger någon glädje.
– Jag kunde bland annat se att de i den köpfria gruppen kände en befrielse i att stå utanför konsumtionssamhället. När det gäller KonMari-gruppen var det många som berättade att det hade varit en väldigt reflekterande process, vilket även gällde den köpfria gruppen. I takt med att de blev bättre på att identifiera vad de tyckte om, blev de mer kräsna angående vad de ville ta in i sina hem och minskade därför sin konsumtion. KonMari-metoden hjälpte dem att identifiera vad som var viktigt för dem och vad de tyckte om att göra.
Åsa Callmer menar att mycket av vår konsumtion handlar om att vi vill visa att vi tillhör en viss grupp. Men istället för att shoppa och vara perfekt i sociala medier ska man vårda sina relationer och sluta tänka att status är kopplat till materiell konsumtion.
Enligt världsnaturfonden lever svenskarna på ett sätt som kräver fyra jordklot och det är inte hållbart i längden. Det är dags att inse när tillräckligt är just tillräckligt. Det är ett ansvar alla människor som lever i överflöd har, enligt Åsa Callmer.