KTH utvecklar ny kärnkraft i Oskarshamn

I juni plockade forskare på KTH hem 50 miljoner för att utveckla framtidens kärnteknik. Det är inte ett helt okontroversiellt ämne, men det handlar inte om traditionell kärnkraft utan det gäller en ny sort – fjärde generationen, som vi på AP7 skrivit om tidigare. Idag står kärnkraften för för runt 40 procent av den svenska elproduktionen.

Många menar att kärnkraft är en bärande pelare i svensk energiförsörjning. Det kan du bland annat läsa om här och här. Men det finns givetvis de som är lika mycket emot utveckling av kärnkraft och det kan du till exempel läsa om här och här.

Det handlar i denna artikel inte om att ta ställning för eller emot, det överlåter vi till läsaren. För det kommer alltid att finnas olika syn på kärnkraftsenergi. 

Det som dock är intressant med KTH:s satsning, som finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och ska bidra till att hitta lösningar för FN:s klimatmål om hållbar energi respektive att bekämpa klimatförändringarna, är hur den är konstruerad. I det här fallet handlar det om att kraftigt minska mängden radioaktivt avfall. Forskningsreaktorn kommer att vara en så kallad blykyld reaktor (även känt som fjärde generationens kärkraftsreaktor).

Arbetet leds av forskaren Pär Olsson som är fysikprofessor vid KTH. Projektet kallas SUNRISE och väntas stå klart om tio år.

– Detta är första steget i en process som vi ser som en trestegsraket. Vi vill få klar all forskning som behövs för att konstruera en kärnreaktor, så att vi ska kunna bygga en eluppvärmd pilotanläggning som sedan kan kvalificera en faktisk reaktor, säger Pär Olsson.

Reaktorns plus är att den ska kunna utnyttja uranet 100 gånger mer effektivt genom att återanvända det flera gånger, det gäller även uttjänt kärnbränsle som kommer från dagens reaktorer.

I den här typen av reaktorer skulle även restaktinider kunna återvinnas, och därmed minska volymen för slutförvaret till en sjättedel, och tiden för slutförvaret från 100 000 år till mindre än 1 000 år.

– Det bildar ett kretslopp som till slut har bränt ur all energi som går ur uranet – och därmed även eliminerat i princip allt långlivat radioaktivt avfall. Det är alltså ett hållbart energisystem, säger Pär Olsson.

Målet är att reaktorerna ska kunna serieproduceras och att de kommer att ha en stor genomslagskraft. Tekniken kan kommersialiseras i stor skala inom 15 år, tror Pär Olsson.

– Det är beroende till stor del på den politiska viljan, och vår forskning i detta projekt ska fungera som smörjmedel genom att visa att det faktiskt går. Men oavsett om vi lyckas övertyga om att fortsätta på den vägen vi stakar ut nu, så kommer forskningen generera många patent genom den materialutveckling som vi satsar stort på, avslutar Olsson.