Vad är du mest: Homo economicus eller homo ignorans? En homo economicus brukar översättas till ”den ekonomiska människan”. Den där som likt en rationell robot alltid väger för- och nackdelar mot varandra för att fatta korrekta beslut. Känner du igen dig?
Om inte – lugn! Det är få som fattar beslut så där i verkligheten – även om många tror sig göra det.
– Det är väldigt sällan vi tar in all information som finns tillgänglig och överväger olika alternativ. Vi förenklar oftare våra beslut, vilket krävs när vi fattar mellan 30 000 och 40 000 beslut per dag. Vi kan inte väga för- och nackdelar mot varandra hela tiden utan behöver enkla beslutsregler, säger Gustav Tinghög, professor vid Linköpings universitet.
Han menar att vi behöver spara vår energi till viktiga beslut. Vi ska alltså inte skämmas om vi inte plockar fram vår inre homo economicus hela tiden.
– Många situationer handlar om att fatta beslut som är good enough. Vi kan annars drabbas av beslutströtthet.
Om all information blir för jobbig är risken stor att vi istället plockar fram vår homo ignorans.
– Ett strutsbeteende. När beslut blir svåra eller obehagliga tenderar vi att vilja sticka huvudet i sanden. Vi vill inte ha mer information – det kan göra vår värld mer komplicerad och ifrågasätter vår egen världsbild, berättar Gustav.
Exempelvis om du får veta att ditt barn betett sig illa i skolan. Du vill inte ta till dig det – för det rimmar inte med din egen bild av ditt barn.
Likaså om du tar del av fakta som går stick i stäv med vad du redan tror dig veta – du vill inte veta mer!
– Här kan du också medvetet misstolka information. Oftast när den hotar din världsbild eller din identitet. Vi vill alltså att vår värld ska vara konsekvent. Det kan göra att du blundar för negativa saker. Du vill också skydda din egen självbild och överdriver hur duktig och förträfflig du är. Det tenderar de flesta att göra. Att inte vara bättre än medel, det går inte.
Varför har vi gått från att vara homo economicus till mer av homo ignorans?
– Jag vet inte säkert om vi har det, men det räcker att jag går tillbaka till högstadiet och vi inte hade internet – det fanns inte så jädra mycket lättillgänglig information alls då. När internet kom öppnades en helt ny värld av lättillgänglig information. Herregud, jag gick till skivbutiken minst en gång i veckan för att se om det kommit ut en ny skiva med The Sinners bara för att jag inte visste att de splittrats. Jag satt på biblioteket och läste lokaltidningar för att få koll på poängligan i Hockeyallsvenskan. Vi var helt svältfödda och idag när vi istället översköljs finns inte möjligheten att ta till sig ens en bråkdel. För att vi ska kunna ha någon slags rimlig psykisk hälsa kan vi inte ta till oss allt. Man blir knäpp annars, säger Gustav och fortsätter:
– Dessutom märks det mycket tydligare om vi inte är konsekventa idag. När vi är inkonsekventa syns det överallt. Är du politiker och säger olika saker som inte hänger ihop är någon snabb att påpeka det och då blir det gatlopp.
Hur påverkar homo ignorans-beteendet oss i förlängningen?
– Dels blir vi mindre benägna att ta till oss fakta eftersom vi kan välja att blunda eller misstolka fakta enklare. Dels tycker jag att man ser en ökad polarisering idag. Individer har svårt att se fördelar med den motsatta sidan.
Gustav har tillsammans med sina forskarkollegor utvecklat en skala där de tittar på i vilken utsträckning människor väljer att ignorera och misstolka information – framför allt finansiell.
– Här ser vi att kvinnor tenderar att vara lite mindre homo ignorans än män. När du blir äldre har du också lite mindre homo ignorans i dig.
I studier har de sett att homo ignoranta ofta är mindre rationella att betala sina lån. De väljer hellre att betala små lån snabbt, än de dyrare lånen.
De har också undersökt beslutströtthet vid medicinska beslut.
– Här ser vi att läkare tenderar att vara mindre benägna att ordinera operation i slutet av sin arbetsdag. Det gör man mer av i början av dagen.
Läs mer om Gustavs och kollegornas forskning här:
- Olika publikationer
- SNS Analys: ”Alternativkostnadens psykologi – känslor och kostnadseffektivitet vid beslut i offentlig sektor´”
- Health Economics: “The effect of decision fatigue on surgeons’ clinical decision making”
- ”Financial Homo Ignorans: measuring vulnerability to behavioral biases in household finance”
- ”The Good, Bad and Ugly of information (un)processing; Homo Economicus, Homo Heuristicus and Homo Ignorans”