Många experter tycker att barn och unga måste få mer privatekonomi i skolan. Hur ser läget ut idag? Vad lär lärarna ut? AP7 frågar lärare i lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.
Mia Öberg, leg. grundskolelärare F-3 i Trojaskolan, Ryd
Vad lär sig eleverna om privatekonomi när de går i lågstadiet?
– De lär sig vad elevnära saker kan kosta. De lär sig att betala med pengar, växla och ge tillbaka växel – se pengars värde. De lär sig att vi går i skolan för att man senare ska kunna jobba med det man vill och på så sätt tjäna pengar för att leva sitt liv. De lär sig om lön och skatt och lite om olika valutor.
Vad lär de sig om pension?
– Knappt något, de hör begreppet.
I vilket sammanhang av läroplanen tar ni upp privatekonomi?
– Om pengar och pengars värde.
Bör det finnas mer privatekonomi och om pension i läroplanen tycker du?
– Pension tror jag blir för abstrakt för eleverna på lågstadiet. Men såklart bra om de hör begreppet.
Vad är eleverna nyfikna på vad gäller ekonomi?
– De är nyfikna på hur de kan tjäna eller spara ihop tillräckligt med pengar för att köpa något som de önskar sig. Ibland är de nyfikna på vilka jobb som är välbetalda också.
Jenni Gustafsson, mellanstadielärare på Mörlandaskolan, Herrljunga
Vad lär sig eleverna om privatekonomi när de går i mellanstadiet?
– Skillnaden på utgifter och inkomster, olika yrken och sätt att tjäna pengar. Även vecko- och månadspeng tas upp. Vi
pratar om vad en familjs inkomster måste räcka till, att man kan ta lån och vad ränta är samt olika sätt man kan spara pengar på. Vi går igenom det ekonomiska kretsloppet.
Vad lär de sig om pension?
– Pension nämns men det är inget som gås igenom grundligt.
I vilket sammanhang av läroplanen tar ni upp privatekonomi?
– I det centrala innehållet för årskurs 4-6 i Lgr11 står det att undervisningen ska behandla: Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Andra delar går hand i hand med detta och undervisas också om, till exempel det offentligas ekonomi med skatter och ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen.
Bör det finnas mer privatekonomi och om pension i läroplanen tycker du?
– Det känns tillräckligt att fokusera på. Barnen har svårt att ta in för mycket på en gång. Privatekonomi är väldigt lätt att relatera till för eleverna medan pension känns ganska avlägset för dem.
Vad är eleverna nyfikna på?
– Eleverna har varit nyfikna och intresserade överhuvudtaget, kanske framför allt när det kommer till att inse hur många saker en familjs inkomster faktiskt ska räcka till.
Lisa Berglund, högstadie- och hemkunskapslärare på Kvarngärdesskolan, Uppsala
Vad lär sig eleverna om privatekonomi när de går i högstadiet?
– De får som ett grundpaket där det ingår allt från ord och begrepp, kopplade till området, till deras rättigheter och
skyldigheter gällande deras egen ekonomi. Om att bli myndig, budget, inkomster och utgifter, olika typer av sparande och lån. Risker med ”snabblån” och höga räntor. Vad som händer om de hamnar i skuld och vilka konsekvenser det kan ge – inkasso, Kronofogden, utmätning och betalningsanmärkning med mera.
Vad lär de sig om pension?
– Väldigt lite, det är något jag nämner i samband med att vi pratar om sparande. Långsiktigt sparande.
I vilket sammanhang av läroplanen tar du upp privatekonomi?
– Det är kopplat till detta: Centralt innehåll = vad ämnet ska ta upp i Hemkunskap åk 7-9: ”Ungas privatekonomi, till exempel att handla över internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.”
Bör det finnas mer privatekonomi och om pension i läroplanen tycker du?
– Just om privatekonomi tycker jag att det räcker om man som lärare ser till att lägga tid på det. Väldigt viktigt och ett område som, inte i första läget men som när de förstår, intresserar många framförallt i årskurs 9 när de börjar bli ”stora” och närma sig en egen ekonomi. Pension bör det framförallt stå om i det centrala innehållet i ämnet så alla lärare undervisar om det då vi ska ge dem livslång kunskap och även att de kommer bli pensionärer. Glöms lätt bort eftersom det inte direkt knyter an till ”elevens liv här och nu” vilket är något jag och många med mig i hemkunskapsämnet har som utgångspunkt att eleverna ska få med sig. Det går att koppla pensionsdelen till framtiden och livet och ansvaret som vuxen.
Vad är eleverna nyfikna på när det gäller privatekonomi?
– De är intresserade av lån, krediter och vad som händer om du hamnar i skuld. Lite av det som närmar sig och som de både är sugna på men också rädda för då de vet eller har lärt sig hur lätt det är att sätta sin ekonomi ur spel på väldigt kort tid. Diskussioner om utmätning av bostad är en sak som triggar igång samtal. Att Kronofogden får ”ta över ens ekonomi och TA saker från ens hem”. Egna erfarenheter runt detta om ”folk de känner eller hört om” berör. Existensminimum också – hur lite det är och att de verkligen inte vill få betalningsanmärkningar.
Joakim Froom, lärare på Ekonomiprogrammet, Drottning Blankas Gymnasium, Gävle
Vad lär sig eleverna om privatekonomi när de går i gymnasiet?
– Privatekonomi som ämne är såklart mycket viktigt. Eleverna ska utveckla grundläggande kunskaper om inkomster,
utgifter och skulder, samt om konsumtion och vilka rättigheter vi som konsumenter har. Däremot anser jag att privatekonomi som ämne ofta får för lite plats i skolans undervisning. Jag upplever att eleverna önskar mer praktiska kunskaper inom området. Exempelvis hur de går tillväga för att betala räkningar, sätta upp ett sparande eller ansöka om lån.
I vilket sammanhang av läroplanen tar ni upp privatekonomi och pension?
– I ämnet Samhällskunskap 1a1 och Samhällskunskap 1b finns privatekonomi beskrivet som ett centralt moment som kurserna ska beröra. Skolverket ger som exempel att det kan handla om just hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Dessutom ska konsumenträtt, konsumtion i förhållande till behov och resurser samt hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar också lyftas fram.
– Det finns även stora möjligheter som lärare att använda sig av privatekonomiska övningar i undervisningen i andra ämnen. Ta exempelvis ämnet matematik 1a, 1b, 1c där eleverna ska läsa om procent och procentuella förändringar. Då passar det utmärkt att öva på beräkningar av bostadslån och privatlån. Jag upplever dessutom att eleverna uppskattar när lärare kopplar undervisningen till verkliga scenarion.
Hur mycket skiljer det sig åt beroende på program?
– Samhällskunskap är ett ämne som läses av alla gymnasieelever. Det vill säga alla elever bör därmed få grundläggande kunskaper om privatekonomi. Däremot skiljer det sig såklart från lärare till lärare hur mycket av privatekonomi som område man väljer att ta upp. Vi ska vara ödmjuka inför att samhällskunskap har många andra och lika viktiga områden som också ska ha undervisningstid.
– Men det finns andra kurser som tar upp upp ämnet. Exempelvis elever som läser Ekonomiprogrammet får i kursen Privatjuridik fördjupa sig i arbetsrätt, fastighetsrätt, avtalsrätt och konsumenträtt, viktiga områden inom privatekonomi. Eleverna på Ekonomiprogrammet får även i ämnet Företagsekonomi lära sig om hur en lön är uppbyggd, med inkomstskatt och sociala avgifter. Här brukar jag ta tillfället i akt och prata om pension. På så vis får eleverna på Ekonomiprogrammet en större ekonomisk kompetens än resten av skolans gymnasieelever.
Bör det finnas mer privatekonomi och om pension i läroplanen tycker du?
– Ja, det tycker jag. Ett av skolans övergripande uppdrag är att forma demokratiska samhällsmedborgare. Med det menas att skolan behöver förse eleverna med förmågor och kompetenser för att klara sig bra i vuxenlivet. Det kan exempelvis handla om förmågan att tänka kritiskt eller att utveckla digital kompetens. Eftersom en stor del av vårt samhällsliv bygger på ett ekonomiskt system anser jag att det är mycket viktigt att förse eleverna med ekonomisk kompetens. Detta oavsett program. Även om det i ämnesplanen för samhällskunskap finns skrivet att eleverna ska lära sig privatekonomi önskar jag att detta lyfts fram tydligare i läroplanens allmänna del. I slutändan är det en fråga gällande likvärdighet. Vi kan inte förutsätta att alla elever får med sig viktig kunskap om privatekonomi hemifrån. Ett konkret exempel är att Konsumentverket och Kronofogden nyligen flaggat för att allt fler unga tar konsumtionslån och tidigt i livet hamnar i en skuldfälla. Något jag tror enkelt skulle kunna undvikas om privatekonomi och pensionssparande fick en större betydelse och plats i undervisningen.
Vad är eleverna nyfikna på?
– Det finns en stor nyfikenhet. Gymnasiet är sista steget in i vuxenvärlden och eleverna blir allt mer intresserade av livet efter skolan. Många frågor handlar om hur det fungerar med att hyra eller köpa en bostad. Även frågor om att ta lån, tjäna en lön och sparande är sådant de gärna vill diskutera.
– Jag föredrar att hålla det praktiskt. Exempelvis brukar vi titta på hur hyreskontrakt och anställningskontrakt är utformade. Vi tittar även på lönebesked och tillsammans försöker uttyda hur stor del av lönen som hamnar i plånboken och hur hur stor som går till skatt. Här kommer vi ofta in på det viktiga området privat sparande och pensionssparande. Pension är kanske inte direkt något eleverna tänker på. Men när man väl gått igenom hur det fungerar så upplever jag många gånger att eleverna är intresserade av att komma igång med ett eget sparande.
– Ett annat exempel är att jag tillsammans med eleverna tar fram statistik på ingångslöner för olika yrkesgrupper. Där och då föds ofta ett vidare intresse när eleverna själva uppmärksammar löneklyftorna mellan könen. Det finns så mycket intressant att diskutera tillsammans med eleverna. Frågor som är viktiga för den enskilda individen i privatlivet men också viktiga för samhället i stort. Jag önskar att det fanns mer tid till att ge privatekonomi och sparande som ämne ett större utrymme i undervisningen.