Flera företag väljer att se över sina riktlinjer för klimatrelaterad lobbying.
Bolagsstämmosäsongen är över och Charlotta Dawidowski Sydstrand, hållbarhetsstrateg AP7, kan summerar ett framgångsrikt arbete med att få europeiska bolag att se till att intresseorganisationers lobbying verkar i linje med Parisavtalets klimatmål.
Bakom arbetet ligger AP7 och Church of England som tillsammans med flera investerare under vårens stämmosäsong drivit att bolag ska ställa högre krav på att deras intresseorganisationer ska arbeta för Parisavtalet.
Hur har det gått, har ni sett några konkreta resultat?
Ja verkligen. Responsen från de europeiska bolagen har i stort varit mycket positiv. Det känns som om det fått eget liv, fler och fler företag och investerare går ut och pratar om lobbyingfrågan när man för något år sedan inte ens hade den på agendan.
Hittills har tolv företag gått ut publikt med att de ska göra en översyn av sina intresseorganisationer och rapportera om hur deras lobbying ställer sig i förhållande till Parisavtalet. BHP Group, AngloAmerican, RioTinto, Shell, BP, Heidelberg Cement, Repsol, RWE, BASF, Glencore, Equinor, Unilever.
Var har störst utveckling uppnåtts?
Det som är så positivt är att framgången inte är begränsad till en viss bransch. Det är företag inom vitt skilda branscher som insett vikten av att öka transparensen kring sin lobbying. Utöver gruv- och oljebolag har vi fått åtaganden från kemibolag, cementindustrin och elbolag. Det senaste strålande exemplet är konsumentvaruföretaget Unilever där vd Alan Jope på eget initiativ har skrivit ett öppet brev till sina intresseorganisationer att de ska följa Parisavtalets ambitioner.
Det var gruvindustrin som var först ut att rapportera, bolaget BHP Billiton publicerade redan 2017 en ”Industry association review” efter påtryckningar från organisationen ACCR i Australien. Idag har vi flera gruvbolag som åtagit sig att se över sin lobbying, inte minst Rio Tinto, där AP7 lade en motion på bolagsstämman 2018 tillsammans med bland annat Church of England. Av oljebolagen ligger annars Shell i framkant. De publicerade en omfattande rapport över sin lobbyingöversyn i våras. Även BP och norska Equinor har gått ut med åtaganden.
Vad gäller regioner har det här projektet fokuserat på Europa, och samtliga åtaganden vi fått är från europeiska företag. Men i USA har det under många år pågått investerarpåtryckningar kring företagens politiska donationer och lobbying. Jag tror framgångarna från vårt arbete här i Europa kring Parisavtalet och lobbying ingjuter ny energi i investerares arbete i USA. Det är tydligt att europeiska företag ligger långt fram i den här frågan. AP7 har tillsammans med amerikanska investerare lagt lobbyingmotioner på oljebolag i USA under ett antal år. Denna bolagsstämmosäsong lade vi förslag tillsammans med NY City Comptroller på Ford och General Motors stämmor.
Varför är klimatlobbying en viktig fråga?
Många är ense om att utan regleringar på nationell och regional nivå kommer vi inte kunna nå klimatmålen.
Även om företag och lobbyorganisationer stödjer Parisavtalet på en övergripande nivå, visar det sig att när det kommer till kritan och de allmänt hållna målsättningarna ska omsättas i konkret lagstiftning, regleringar, skatter med mera, då motsätter sig, förhindrar och förhalar många intresseorganisationer nödvändiga klimatregleringar på nationell nivå och inom EU.
Vi vill att näringslivet och investerare får upp ögonen för att företag genom sina branschorganisationer har stor påverkan över de beslut som fattas i Bryssel och Washington. I vissa fall till och med större påverkan än bolagens interna klimatförbättringar.
Syftet med projektet är helt enkelt att driva på företag att ta ansvar för sitt inflytande över klimatpolitiken och parisavtalets implementering.
Det här är en helt ny fråga för företag och investerare, så vi bryter ny mark i och med projektet. Traditionellt har hållbarhetsdiskussioner begränsats till vilken klimatpåverkan företag har genom sina utsläpp, och sin direkta verksamhet. Företagens klimatlobbying har inte på ett systematiskt sätt diskuterats tidigare mellan investerare och företag.
Vad är största framgången?
Den största framgången är att frågan kommit upp på bordet och att fler och fler investerare, företag, organisationer ser vikten av den. Och såklart alla de företagen som gått ut publikt och gjort åtaganden. Vi hoppas det här kommer leda till att det blir en ny standard och en självklar del i företagens hållbarhetsrapportering framöver.
Vad känns som ett bakslag, finns det någon besvikelse?
Det är egentligen bara en bransch som utmärker sig negativt och det är bilindustrin, där vi inte lyckats få några åtaganden hittills, och där företagen inte visat något direkt intresse för att öka transparensen.
Vi är såklart missnöjda med att motionerna vi lade på de tyska bolagen inte togs upp på dagordningen och att aktieägarna inte fick en chans att rösta på vårt förslag på bolagsstämman. Vi bröt ny mark när vi lade fram motionerna, ingen investerare hade tidigare lagt den här typen av aktieägarförslag i Tyskland och slutsatsen är att det råder otydlighet om hur tysk bolagslag ska tolkas vad gäller aktieägares möjligheter att lägga fram förslag på bolagsstämman. Det enda sättet att reda ut det är att pröva det i domstol, och det är en stor process att ta sig an.
Det gäller att komma ihåg att aktieägarmotionerna bara var ett mål för att nå vårt syfte. Motionerna var viktiga som verktyg för att visa att vi som ägare menar allvar i frågan, och att det bidragit till att så många företag agerat.
Vi känner igen detta från Australien och den motion vi lade på Rio Tintos bolagsstämma 2018. Själva motionen gick inte igenom, men väckte stor internationell uppmärksamhet och ledde till att flera företag självmant gick med på våra krav, och fick de stora röstningsrådgivarna att ändra sina rekommendationer.
Vad är glädjande och optimistiskt kring utvecklingen framåt?
Vi har bara sett de första stegen än. Att så många investerare i Europa, USA och Australien driver frågan är oerhört positivt. Det har vuxit sig till en viktig fråga och jag tror vi kan förvänta oss att se en fortsatt stor utveckling framöver.
Vi hoppas det här är början på en snöbollseffekt, där vi får se att flera investerare inom kort kommer betrakta lobbyingfrågan som en självklar del av företagens hållbarhetsarbete.
Bland de lärdomar vi tar med oss är att samarbete lönar sig. AP7, Church of England och BNP Paribas har utgjort en förtrupp i projektet, men vi hade aldrig nått den här framgången utan det enorma stöd vi fått från så många stora investerare i Europa och USA.
Vi tar med oss att aktieägarmotioner är ett bra verktyg för att nå förändring. Även om motionerna inte går igenom hos de specifika företaget kan man nå effekter på bred front. Se bara på den utveckling vi fått här trots att vi bara lade fem motioner.
Vad är nästa steg?
Det är flera saker vi vill fokusera på. Vi vill naturligtvis få fler företag att öppna upp och genomföra den här översynen av sin lobbying. Sen behöver vi utveckla en modell för att utvärdera den rapportering vi förväntar oss komma nästa år. För detta har vi inlett ett samarbete med London School of Economics som ska utveckla en modell för att genomföra bedömningar.
Sen gäller det att se till att de åtaganden vi får verkligen påverkar klimatpolicies positivt så vi får en reell samhällseffekt av hela projektet. Där kommer vi fortsätta samarbeta med Influence Map och IIGCC som har expertisen om konkreta policyfrågor och branschorganisationer.