År 1990 fanns det 10 megastäder i världen, 2014 fanns det 28 och idag 2019 finns det 33 megastäder. De flesta lokaliserade i Asien och Afrika. Och år 2050 väntas hela 70 procent av världens befolkning bo i städer.
När är jobben koncentreras till städerna växer de, men det är självklart inte oproblematiskt. Exempelvis är vattenbrist, föroreningar, bostadsbrist, energiförsörjning och kollektivtrafik vanliga problem. Men också en oro för sjukdomsspridning, matproduktion och boende – listan kan göras lång.
Men allvarligast är skövlingen av regnskogen eftersom att jordbruksmarken i närområdet försvinner. Det gör att städer blir sårbara ur ett försörjningsperspektiv. Det menar Stephan Barthel som är forskare i hållbar stadsplanering vid Högskolan i Gävle och vid Stockholm Resilience Centre.
Tillsammans med andra forskare har han kommit fram till att de gigantiska städerna som växer i en extremt snabb takt slukar planetens bördigaste jordbruksmark på ett sätt som kommer att få enorma konsekvenser på förmågan att producera mat i framtiden.
– Vi ser det till exempelvis i Brasilien och genom att vi måste odla upp skogar förlorar vi biologisk mångfald och kapacitet att lagra kol, vilket kommer att öka på klimatförändringarna, säger Stephan Barthel.
Den snabba urbaniseringen hotar 300.000 km2 av planetens bästa odlingsmark och görs inget försvinner den fram till år 2030.
Landområdet är samma storlek som Tyskland och beräknas stå för nästan fyra procent av den globala odlingen av livsmedel. Det är tillräckligt för att ge mer än 300 miljoner människor 2500 kalorier per dag i ett helt år.
Förr hade städerna stadsjordbruk som var produktiva, med fina cirkulära flöden och man tog även hand om restprodukterna då man var beroende av det, men den ekonomiska globaliseringen gör att stadsjordbruken slås ut.
Foto: Stockholm Resilience Centre
Som det ser ut idag riskerar småbrukarna som håller matpriserna låga att slås ut och med det minskar livsmedelstryggheten och då blir det ett ökat importberoende med en skiftande prissättning.
– Det måste de kompensera för att ha en livsmedelstrygghet och därför försvinner skogarna, ofta de tropiska regnskogarna. Väldigt starka stater, som Kina och Indien, köper också upp mark i Afrika, Östeuropa och Sydamerika och späder på den här processen.
Barthel menar att det här är en bortglömd fråga och att man gör en grov miss när man bara ser fördelar med att städerna växer. Det är bara kortsiktiga ekonomiska fördelar som ökade skatteintäkter, bostäder som byggs, jobb som skapas.
Forskarna föreslår därför en FN-resolution likt den om att minska förlusten av biologisk mångfald, kombineras med regional planering och lokal ledning.
– Det ska vara som stöd till lokala politiker, för lösningarna finns lokalt och regionalt, avslutar Barthel.