Förvalt

Om pension, sparande och andra val i livet

OECD spår gyllene tider för gröna obligationer

En stor del av hållbarhetsdebatten består i dag av hotbilder och riskbedömningar. Sätter man in den i ett mänskligt sammahang handlar det mycket om rädsla och förlustaversion. Det speglar säkert upplevelsen hos en del av befolkningen, men det skapar ett klimat som knappast främjar utvecklingen av innovationer och nya lösningar på de problem vi behöver hantera.

Därför är det viktigt att påminna om att förändring medför både hot och möjligheter. Att bara ägna sig åt hoten är ett val man gör. Det är inte ”sanningen”. Man kan till och med säga att möjligheterna är viktigare eftersom de kan ge förändringen en positiv, konstruktiv riktning.

Finanssektorn kommer att spela en nyckelroll i omställningen till ett fossilsnålt samhälle. Och omställningen i sig kan innebära att 2020-talet blir inledningen på en ”gyllene era” för gröna obligationer, enligt en färsk rapport från OECD.

The analysis suggests that the 2020s have the potential to be the beginning of the “golden years” for bond issuance in the low-carbon sectors.

Tåget har redan börjat rulla. Kommuninvest presenterade i går den glada nyheten att de ger ut den största gröna obligation hittills som emitterats i svenska kronor. De lånade upp 5 miljarder kronor, men övertecknades upp till 13 miljarder kronor, vilket visar att efterfrågan på gröna obligationer är stor. AP7 är en av placerarna i emissionen.

OECD menar att en viktig komponent i omställningen är så kallad värdepapperisering (securitisation). Det betyder i korta drag att tillgångar med förutsägbara betalningsflöden, exempelvis fastigheter eller infrastruktur, omvandlas till värdepapper som är lättare att köpa och sälja. Motiven kan vara att attrahera investerare, förbättra riskhantering och hantera kapitaltäckningskrav. Det är i praktiken vad som sker när kreditinstitut lånar ut pengar till fastighetsköp och finansierar utlåningen genom att ge ut obligationer.

Efter finanskrisen fick begreppet värdepapperisering ett fläckat anseende och nu behöver det återupprättas, menar OECD. Finansieringsbehoven kommer att vara mycket stora när samhället ska bygga ut koldioxidsnål infrastruktur, vilket har placerat frågan högt på den politiska beslutsagendan.

För AP7 har den en avgörande betydelse eftersom våra direktiv inte medger direktinvesteringar i infrastruktur och andra illikvida tillgångar. De direktiven är visserligen politiskt beslutade och skulle kunna ändras, men tills vidare är det bara värdepapper som gäller.

Johan Florén