Tre av världens största organisationer, OECD, FN och Världsbanken, har i en ny gemensam rapport ”Futures-Rethinking Infrastructure” gått ut och uppmanat ledarna i G20-länderna att vidta mer radikala åtgärder för att främja tekniska uppfinningar och innovationer för att nå klimatmålen. De varnar att om inte detta görs omgående kommer 2-gradersmålet inte att nås.
Enligt rapporten har infrastrukturen lidit av kronisk underinvestering i årtionden i både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier.
OECD uppskattar att 6900 miljarder dollar per år krävs fram till 2030 för att möta klimat- och utvecklingsmålen. Som det ser ut nu utgör energi-, transport-, bygg- och vatteninfrastrukturen mer än 60 procent av de globala växthusgasutsläppen.
Därför måste det till en omvandling av de befintliga infrastruktursystemen för att uppnå världens klimat- och utvecklingsmål. Det är enligt rapporten mer kritiskt än någonsin. Men det finns unika möjligheter att uppnå målen om alla bara utnyttjar fördelarna med den snabbt växande tekniken, nya affärsmodeller och inte minst finansiella innovationer. Det är dessa faktorer som är nyckeln till att öppna nya vägar till låga utsläpp och en motståndskraftig framtid.
2017 kom en OECD-rapport när Tyskland stod som G20-värd som betonar att det egentligen inte behöver finnas någon motsägelse mellan klimatåtgärder och tillväxt. Rapporten, som beskriver utvecklingsvägar för att uppfylla Parisavtalets mål, förutsätter att man möjliggör för företag att genomföra de energieffektiviseringar som krävs. Det i sin tur kräver ett socialt stöd från samhället och politiska paket för att man ska kunna nå en klimatanpassad övergång.
Sedan 2011 kan man säga att framsteg inom klimatrelaterade innovationer avtagit vilket hänger ihop med lägre energipriser.
”Futures-Rethinking Infrastructure” tar upp sex huvudområden som krävs för att klimatvänlig teknik ska kunna spridas. Man föreslår en transformativ agenda för att övergå från en gradvis utveckling av finansiering av klimatåtgärder till en mer systematisk förändring.
Mycket handlar om att investera i rätt projekt och att både statliga och privata aktörer tillsammans måste sätta en policy för att ta vidare den forskning och utveckling inom klimatinnovationer som redan finns. Finansieringen är ett problem då tidshorisonterna ofta är osäkra och det faktum att man inte vet om en teknik kommer att visa sig vara lönsam. Men privata aktörer och finanssektorn är en viktig kugge för att fylla de finansiella glappen.
En annan viktig källa till finansiering är multilaterala utvecklingsbanker som stödjer ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Och bara under 2017 bistod de med 35 miljarder dollar i olika utvecklingsprojekt. Ett tydligare, starkare mandat kan förstärka deras inflytande.
Här är de sex huvudområdena
- Planera för en motståndskraftig infrastruktur med låga utsläpp.
- Frigör innovationer för att påskynda övergången till låga utsläppstekniker, affärsmodeller och tjänster.
- Säkerställ att staten backar upp finansiella projekt och innovationer som satsar på klimatet.
- Möjliggör för det finansiella systemet att fullt ut fånga upp de långsiktiga klimatriskerna och möjligheterna.
- Tänk nytt när det gäller utveckling av finansiering av klimatet. Det vill säga se till att det finns mandat, incitament och resurser att leverera klimatåtgärder och attrahera nya investerare för att hjälpa länder att avancera deras klimatagenda.
- Stärk kommunerna i att skapa robusta hållbara stadssamhällen.
Men det är viktigt att regeringarna hjälper till att flytta den nya generationens klimatlösningar från uppfinnarlabben ut på marknaden. De flesta länder är fortfarande fast i de fossila bränslena och i genomsnitt står dessa för 8 procent av de offentliga intäkterna globalt, enligt rapporten.
Världens regeringar måste minska beroendet av den här typen av skatteintäkter och skifta mot en mer miljövänlig och hållbar framtid.
2050 kommer 70 procent av alla människor att bo i megastäder, men för att lyckas med den här omställningen krävs det att städerna har rätt kapacitet och det kapital som krävs för att investera i urbana hållbara strukturer, samt en koordinerad process mellan alla länder och de sex nyckelområden som nämns ovan i texten.
Slutsatsen är att det går att skapa en motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt. Hela världen står inför utmaningen att öka tillväxten, förbättra försörjningsmöjligheterna och motverka klimatförändringarna i enlighet med Parisavtalet och nu senast Katowice. Det rapporten pekar på är att det går att minska ekonomiska klyftor, stärka den ekonomiska tillväxten och öka produktiviteten trots att man ställer om till grön energi.