Det vet Livsmedelsforskaren Karolina Östbring, vid Lunds universitet. Hon har nämligen koll på det som trendar på olika konferenser, i industrin och inom den akademiska diskursen. Dessutom vet hon vad vi måste odla mer av. Men varför? för att vi måste klara klimatmålen. Det innebär en halvering av vårt intag av samtliga proteiner, menar Östbring.
Tittar man på omvärlden så äter man mycket mer baljväxter, ärtor och linser. I Sverige är det endast bruna bönor och ärtsoppa som innehåller baljväxter. Men nu ser man en förändring, främst eftersom att köttindustrins negativa påverkan på växthusgaser har fått både odlare och forskare samt industrin att hitta lösningar och alternativ.
– Kan vi få upp konsumtionen av baljväxter, till exempel med nya processade produkter är det bra, säger Karolina Östbring, livsmedelsforskare vid LTH, Lunds universitet som själv bland annat arbetar med att ta fram en ny vegansk produkt gjord på resterna från rapsoljetillverkningen.
Men det finns de som hävdar att vegatibilier har sämre proteinkvalitet och att vi människor inte får i oss alla de aminosyror som vi krävs. Det handlar om proteiner som vi människor behöver men inte själva kan producera. Som finns i ägg, kött och fisk exempelvis. Det finns idag ingen enskild vegetabilisk råvara som motsvarar till exempel kött och ägg.
Den föreställningen vill dock Karolina Östbring snabbt avfärda. Hon menar att det finns ingen anledning att ett och samma livsmedel måste innehålla alla livsnödvändiga proteiner. Det bygger istället på okunskap som vissa grupper utnyttjat.
– Det här att försöka pussla ihop olika proteiner i en och samma produkt är egentligen fullständigt onödigt ur ett nutritions- och hälsoperspektiv. Om baljväxter kombineras med proteiner från spannmål under en tvåveckors-period räcker det för att hålla sig frisk. Vill man bygga muskler är det en annan sak. Men i Sverige finns ingen från början frisk person som har proteinbrist, Säger Östbring till lu.se.
Men det är oerhört viktigt med fler studier på hur våra kroppar reagerar när vi drar ner på köttet. Det saknas fortfarande kunskap om konsekvenserna av en enbart växtbaserad diet. Men det är något Robert Brummer, professor i gastroenterologi och klinisk nutrition, vid Örebro universitet studerar.
– Vi vet till exempel att kött kan innehålla en del ohälsosamma fetter och att det finns en risk för tarmcancer. Men för de växtbaserade proteinerna saknar vi kunskap om eventuella konsekvenser, därför är det väldigt viktigt att göra den här typen av forskning. Vegetarianer äter till exempel ofta mer kostfiber, kanske är det dessa som skyddar mot negativa effekter? Men vad händer om alla ställer om till växtbaserade proteiner utan att anpassa övriga kosten, kanske blir effekterna inte enbart positiva, säger Brummer.
Karolina Östbring verkar ändå säker på att om vi vill minska klimatpåverkan från det vi äter bör vi minska proteinintaget till hälften. Enligt undersökningar Livsmedelsverket gjort äter vi alldeles för mycket protein.
En annan sak som hon betonar är att växtproteiner är skonsammare för klimatet än de animaliska. Men att det är viktigt att odla flera typer av växtprotein. Dels ur näringssynpunkt, dels för ekonomisk riskspridning, samt för den biologiska mångfalden. Men även för att minska risken för allergier.
För att få acceptans för växtproteiner hos köttätare bör steget göras kort, tror Karolina Östbring. När det kommer till mat är nämligen de flesta av oss vanemänniskor.
– Det finns ett begrepp som är relevant här, köttanaloger. Genom att efterlikna köttprodukter blir det enklare för många känna igen sig. I mitt fall eftersträvar jag en konsistens som påminner om färs eller filéer.
Åtta grödor som kan hamna oftare på tallriken framöver:
- Gul ärta
- Matlupin
- Raps
- Favaböna
- Havre
- Industrihampa
- Quinoa
- Alger